Besviken

Jag är så fruktansvärt besviken på mig själv... Jag kan inte riktigt förstå hur människan fungerar när man tycker och vill en sak, men hjärnan och kroppen inte riktigt tycks samarbeta. Vad jag syftar på är att jag alltid säger åt mig själv att vara nyttig och att jag måste sköta om mig själv för att jag ska trivas med min kropp och livet i allmänhet, men så gör jag helt tvärt om. En liten tårtbit kan ju inte skada... jag ska bara köpa liiiite godis... lite chips måste man ju få unna sig... ett glas vin kan ju inte skada... åh va gott det vore med pizza... så går tankarna och innan man vet ordet av det så har man gått upp ett flertal kilon. Jag blir så arg på mig själv för att jag tillåter det att ske. Jag vet ju att jag kan sköta mig, men när jag börjar närma mig målet så brister det och jag faller tillbaka i gamla vanor. Hur ska man hitta den rätta motivationen så det blir till en sund livsstil istället för en evig hets? - Det är frågan! För hur många känner inte igen sig i att testa Viktväktarna, GI-metoden, Atkins, olika pulverdieter, och det blir samma visa varje gång. Man går ner en massa och innan man vet ordet av det så är man tillbaka på noll igen, ofta med några kilo extra än från start. Helt lönlöst...

Framöver ska jag ägna tid åt att promenera när jag får tid över från plugg och jobb, så jag åtminstonne rör mig lite. Det gör ju ont i knän och fotleder, men promenader är ju ändå relativt skonsamma. Dessutom måste jag försöka åka och simma på helgerna, exempelvis söndag eftermiddag. 1 ggn per vecka kan ju räcka och man kompletterar det med att gå varje dag. Skönt i alla fall att man har darling som stöttar en och kan ge ny styrka när det känns jobbigt...

Usch, nu ska jag sova och begrunda mina synder... i morgon är en annan dag.
Godnatt allesammans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0