Littlepaloma

Det sista jag gjorde igår innan jag gick och lade mig var att ställa alarmet på mobilen för väckning klockan 06.00. Jag somnade, sov som en klubbad säl och vaknade sedan av ett sms från en tjej i min arbetsgrupp. Vi saknar dig på arbetsgrupssträffen. /Amanda

Shit, shit, shit, vad är klockan egentligen, snurrade det igenom mitt huvudet. Det visade sig att klockan var 08.40 och jag skulle ha varit i skolan för ungefär en timme sedan. Jag skyndade mig upp fort som sjutton, slängde på mig kläderna och sprang till stationen för att komma med tåget klockan 09. Från djupsömn till att sitta på tåget inom loppet av 15 minuter måste vara något form av personligt rekord alltså. Hade jag missat det tåget hade jag missat en livsviktig handledning klockan 10.15 och det hade varit förödande för mig som verkligen behövde rådgivning kring min uppsats. Tack och lov kom jag dit i tid, hann ha lite försnack med gruppen och sedan ett mycket givande och ångestdämpande handledning med vår lärare.

Pjuuh, vilken dag! Nästan så att jag skulle behöva baka en sats kladdkakemuffins till för att lugna mina nerver, haha. Mitt eviga bakande och Sofies renovering av sin hall har blivit ett stående skämt inom vår arbetsgrupp när vi träffas, för det är verkligen sant hur lockande det är att göra annat just nu.