Littlepaloma

                                 

 

Igår var vi på Tuna Park och shoppade lite medan vädret ändå var grått och halvdant.

Då hittade jag Isadoras Magnetic Nails som jag har sett på reklamen. Jag var lite

skeptisk och trodde inte att det skulle fungera, men ack så fel jag hade. Det gav

precis det resultat som utlovats. Ett grymt snyggt sådant dessutom!

 

 

Härom dagen när jag fick hem min nya telefon kändes det såklart nytt och spännande att börja surfa, leka och ladda ner appar med den. Jag visste att jag inte hade något surfpaket och att en beställningen för det var lagd, med start den 6 augusti. Killen på kundservice sa att surfen skulle fungera med detsamma och då uppfattade jag det som fri surf, eftersom det var ett sådant paket som jag beställt. Det skulle jag inte ha trott! Tack och lov hade jag ett saldotak på 500 kr som spärrade abonnemanget och fick mig att tänka till, men nu ligger saldot på 840 kr. På TVÅ dagar! Med facit i handen skulle jag ha ringt och beställt surfpaketet innan telefonen levererades, så hade jag inte behövt råka ut för detta missförstånd.

 

Nu var Tele2 så pass schyssta och tillmötesgående och tog bort kostanden för surfen och reglerade det med fria samtalsminuter. Han tyckte att det rörde sig om ett missförstånd vid bytet, vilket de ville ställa tillrätta! De startade även den fria surfen från och med idag istället för 6 augusti, så jag kan få ut full funktion av den nya telefonen redan nu. Det är vad jag kallar god service och omtanke gentemot sina kunder!

 

Idag när jag stod och poppade popcorn till barnens filmmys på fritids så ringde telefonen. Det skrålade som bara den och eftersom jag inte hunnit vänja mig vid nya telefonen, visste jag knappt hur jag skulle göra för att svara. Det var rektorn på jobbet som jag sökt, vars nummer blinkade på skärmen och pulsen sköt i höjden på en gång. Hon kom med mycket trevliga nyheter och välkomnade mig till min nya arbetsplats måndagen den 13 augusti kl. 9.00. Från en nattsvart jobbutsikt inför hösten gick det plötsligt till strålande lättnad, på bara en vecka! Det känns mer än lovligt bra kan jag säga.

 

 

Då har man gått och blivit med ny bil och inte vilken bil som helst, min allra första. Efter att ha kollat runt i snart ett år bland olika märken bestämde vi oss slutligen för en ljust silvergrå Skoda Octavia -08, som har gått ca. 9000 mil. Vi hämtar den på onsdag så det ska bli spännande värre.

 

 

Idag är det en vecka sedan jag var på anställningsintervju för jobbet jag nyligen sökt. Beskedet skulle komma inom en till två veckor, så jag går fortfarande med spänd förväntan. Som vanligt vågar jag inte hoppas på för mycket, men det känns ändå som om jag har goda chanser. Det skulle verkligen kännas som en lättnad att veta att jag har ett nytt arbete att gå till nu när sommarvikariatet löper ut om två veckor. Jag vill ju så gärna fortsätta att jobba heltid nu när jag kommit in i det efter examen och helst se till att få en tillsvidaretjänt också. Längtar efter att få känna den tryggheten!

Måndag och en dag som sig bör. Lite trögt till en början, men sedan tog det fart på jobbet i form av brödbak med barnen, massor med lek i lekparken och mellis gjort på brödet som de själva bakat tidigare på dagen. Trots att det var ett ganska grovt rågbröd så var barnen stormförtjusta i det och ville ha med sig receptet hem för att kunna göra det fler gånger. Sådant glädjer mig eftersom jag vill inspirera till matlagning, bakning och nya smakupplevelser.

 

Jag kunde sluta ganska skapligt vid 15-tiden och då blev det till att fortsätta fixa hemma. Dammsuga, bädda rent i sängen och röja undan i stärsta allmänhet. Därefter titta mina föräldrar förbi med sina långväga gäster från Kanada.

 

Nu ska jag fortsätta styra i köket, för bakningen i förmiddags gav mersmak.

Det ska bli samma bröd som vi bakade då, som vi kan ha till frukost imorgon!

Härom kvällen kläckte min sambo idén att ha 1 års godisförbud. Bara sådär... Inget godis, inga snacks, ingen glass, nada, zero. Zip! Jag vet dock hur jag brukar vara med förbud. Det tar några veckor av gladeliget avståndstagande, sedan är jag tillbaka på ruta ett igen och tar dessutom igen de veckorna med råge. Regler är ju som sagt till för att brytas.

 

Vi satt och diskuterade hur mycket pengar man lägger på onyttigheter varje år och vad man istället skulle kunna göra med dem. Resa, spara till kontantinsats till hus, köpa någonting till hushållet osv. För att inte tala om vad gott det skulle göra för såväl blodsocker som vikt. Det tåls att tänkas på.

 

Ett godisförbud kanske inte vore så tokigt trots allt!?

I så fall återstår 362 långa dagar.

Den här helgen har varit fullspäckad från början till slut. I fredags efter jobbet tog jag tåget till Eskilstuna och möttes upp av sambon och hans bror för att till en början äta middag på Bishop Arms. Sedan begav vi oss ut till Sundbyholms slott för att kolla på en grymt bra Kent-konsert. Det är andra gången på mindre än en månad som vi ser dem, men det kan sällan bli för mycket om vi säger så!

 

Lördagen var tänk att spenderas i Mariefred på medeltidsjippot där, men vi var tvungna att ställa in på grund av riktigt ilsken huvudvärk. Istället stannade vi hemma och myste i soffan med fyrfotingarna. Vi flyttade fram utflyktsmyset till idag då vi handlade en massa gott och begav oss ut på picknick. Det var lite blåsigt, men annars helt perfekt! Mätt och belåten åkte jag hem till min frisör och fick håret färgat och klippt, så nu känner jag mig fräsch i håret igen. Det var ca. 8 cm utväxt och risigt som bara den, så det var inte en dag för sent!

 

Nu har man fyllt på batteriet inför en ny arbetsvecka. Jag hoppas på solsken och värme under veckan som kommer för då går arbetsdagarna mycket fortare och barnen blir på bättre humör. Att kunna plocka fram vattenspridaren och grejer att ha vattenkrig med löser det mesta, bara solen är med oss!

 

♥ Klicka på texten för att lyssna på låten ♥

Ikväll har vi avnjutit en Irish Coffee framför tvn efter middagen som bestod

av ugnsstekt kycklingfilé, klyftpotatis och sås gjord på färska champinjoner.

Det satt fint vill jag lova!

 

Irish Coffee
4 cl Irländsk blended whiskey
2 tsk farinsocker
starkt bryggkaffe
lättvispad eller skakad grädde

I ett högt glas på fot tillsättes farinsocker och Jameson.
Häll över hett, starkt bryggkaffe tills ca 1 cm återstår av glaskanten.
Blanda tills sockret löses upp.
Häll försiktigt den lätt vispade grädden över baksidan på en sked.
Servera utan sugrör eller sked.

 

 

Blev med en Samsung Galaxy S2 idag, med detta snygga

mjuka körsbärsblomsbeklädda skyddsskal.

Leverans under veckan som kommer!

Idag känner jag mig som en usel medmänniska. Det är egoistiskt och fel, jag vet, men det kan inte hjälpas. Rädsla, ilska, ovisshet, tomhet, avundsjuka, ja, tankarna är många och känslan av misslyckande bara sköljer över mig. Dessvärre är det inte riktigt tillåtet att känna såhär, men ibland måste man tillåta sig att sjunka under sina egna principer och ha dagar då allting känns pest och pina. Tycka synd om sig själv. Gråta. Att få känna den otillåtna känslan intensivt för en dag och sedan gräva ner den djupt, djupt.

 

Så mycket frågor, men så lite svar.

Ikväll har jag spenderat min tid vid köksbordet och rensat svamp. Pappa var ute i skogen igår eftermiddag och hittade mänger av gula kantareller, som han plockade och gärna delade med sig av då det blev för betungande att ta hand om. När man springer på ett riktigt guldställe är det lätt att bli girig och ta hem för mycket, med tanke på att det går fortare att plocka än att rensa. Det är inte förrän man kommer hem som insikten kryper på, hur tråkigt och jobbigt det är att rensa.

 

Riktigt lyx för oss att få kantarellerna levererade direkt till dörren, men tyvärr är det ett evighetsgöra att rensa dem. Tur att mödan betalar sig med tanke på dess goda smak!

Då har tre veckor passerat av min semester/arbetslöshet och det är återigen dags att gå upp och jobba imorgon bitti. Det ska bli lite av ett kärt återseende eftersom jag ska tillbaka till min fd. arbetsplats, där jag jobbade ett halvår direkt efter min examen. Dessvärre kommer jag inte att få träffa så många av de gamla kollegorna och barnen eftersom det är semestertider, men det ska bli roligt i alla fall.

 

För några timmar sedan fick jag ett trevligt samtal, som återkoppling på min arbetsansökan. Det lät mycket positivt och personen i fråga ville träffas så fort jag hade möjlighet, om jag fortfarande var intresserad. Jag har inte hunnit ändra mig, så på tisdag efter lunch är det dags. Nervositeten har redan börjat krypa sig på känner jag. Jag vill inte ta ut någonting i förskott, men det känns ändå som om det finns en ljusning inför hösten trots allt, på ett eller annat sätt.

 

För övrigt har helgen varit bra! En lugn hemmavistelse, med regnet som öste ner utanför fönstret. Men vad gör det när man kan vara inne och mysa i värmen och tryggheten. Det är nästan så man får höstkänsla i kroppen av allt regn, tända ljus och mys i soffan under filten. Lite väl tidigt va, håller ni inte med om det!?

Det började med att vi busade lite med filten. Efter mycket

bus blir man tydligen trött... och så... Zzzz... somnar man!

Skön avslappnad stil en sådan här gråmulen dag.

 

 

♥ ♥ ♥

Ibland händer det saker i livet som får en att tacka de övre makterna. Jag hade precis började laga mat och inväntade min sambos bror och hans tjej som skulle komma och äta middag med oss och träffa lilla Selma. När det ringde på dörren ropade jag bara "kom in" eftersom jag trodde mig veta vem som var på ingång. Selma sprang runt mina fötter och pep som en galning, varav jag ropade ut till de andra att det var förväl att de kom, så någon kunde underhålla det uppmärksamhetsstinna lilla monstret. När jag tittar ut i hallen står en killkompis till oss där och plötsligt förstod jag ingenting.

- Grabbarna har åkt av vägen på väg hem från jobbet. Alla är okej, men de fryser så jag ska åka och hämta dem, säger han.

Mitt hjärta stannade för en sekund. Tankarna snurrade okontrollerbart.

- Vadå åkt av vägen? Hur då? Vadå okej?

- Ta det lugnt, det är ingen fara, jag ville bara meddela att han blir lite sen hem idag. Var inte orolig, sa han och skyndade iväg.

Inte blev jag klokare av det. Vadå fryser, det är 20 grader ute. Varför ringde han inte själv och berättade vad som hänt. Varför kopplades inte samtalen fram. Jag förstod ingenting!

Det var inte förrän samtalet från deras pappa kom, som bitarna föll på plats och jag förstod allvaret av det som hänt. Föraren hade tappat kontrollen över bilen för en sekund, kommit upp på sidoräcket, fått bilen att volta ner i ett vattenfyllt dike och landat upp- och ner. Hade det inte varit för en stor portion änglavakt och min sambos hjältemodiga insats, hade alla fyra i bilen riskerat att drunkna. När den informationen landade, brast jag fullständigt. Alla tankar på vad som hade kunnat hända fick hela mig att skaka av chock.

Tack och lov gick allting väl och alla undkom denna hemska händelse med blåmärken och blotta förskräckelsen. Tankeställaren gnager inombord hur snabbt livet kan ställas på sin spets och riskera att förändras för alltid.

Det har blivit väldigt mycket kattprat här sedan Selma flyttade in i söndags och jag hoppas att ni inte misstycker. Jag får nämligen ofta reaktioner på att jag pratar mycket om mina katter och livet med katt i största allmänhet. Inte alltid positiva sådana! Sedan jag tog beslutet att skaffa Felix har det gått från en önskan om djursällskap, utan att binda upp mig allt för mycket, till ett fullkomligt livselixir. I tonåren drömde jag om att köpa katt, men tänkte att det antagligen skulle växa bort med tiden. Ack så fel jag hade! Längtan växte sig snarare allt starkare och inom ett halvår efter att jag köpt min lägenhet flyttade Felix in. Kärlek vid första ögonkastet och sedan den dagen har jag varit fast.

 

Vissa är besatta av sport och andra älskar konst. Jag gillar katter. Precis som med alla andra intressen är det väldigt mångsidigt och fascinerande, även om många anser att det bara är ett djur (ofta förknippat med låg status). För mig är det framförallt deras personligheter, "språket" och den gränslösa kärlek som man får i gengäld som gör mig så frälst.

 

Tack och lov har jag funnit en partner som uppskattar kattens kvalitéer och har, precis som jag, svårt att se ett liv utan dem. Mycket betryggande, för hur skulle det sett ut om han varit allergisk eller livrädd för mina ögonstenar!? Karlar som tycker om katter är pålitliga och trygga individer, det har mormor tutat i mig sedan barnsben, och jag är nog beredd att hålla med.

 

... och 20 ben på natten? Jo, vår säng numera. Igår kväll/natt svalde äntligen Tuss och Felix stoltheten och kröp upp i sängen till sina platser bredvid oss. Det gjorde mig alldeles varm i hjärtat eftersom det svider att se dem så sura och avvisande. Selma gjorde sig bekväm på husses arm som igår natt och det tycks vara hennes val av plats. Trots att hon är med mig hela dagarna, är det honom hon tyr sig till när det är dags att sova för natten och det är så gulligt. Sedan sov hon oavbrutet hela natten till 05.45 då hon tyckte att det var dags att gå upp och röja i 180 igen. Härliga lilla varelse!

 

 

Omröstningen Vilket försäkringsbolag har du för din/dina katter? är en tjänst från fnul.se där du enkelt kan skapa snabba enkäter!

Uj uj, det är ett riktigt schå att ha en kattbebis, värre än vad jag kunnat ana. Inte en lugn stund under dagtid och nattsömnen ska vi inte tala om. Trots att vi busat som bara den innan sovdags så for hon runt i sängen som en virvelvind och gjorde det omöjligt att sova. Till slut tog energin slut vid 03-tiden och då somnade hon under Andreas arm. Trångt, varmt och tryggt ska det vara, då blir liten glad!

 

Idag har vi fokuserat mestadels av dagen på lådträning, efter att ha förolyckat båda våra täcken under kvällen och natten. Jag känner mig lite elak när jag sätter ner henne i lådan hela tiden och tvingar henne att sitta där tills hon gjort det hon ska, men det finns inget annat val. Om hon inte anammar det på en gång blir det problem framöver.

 

Nu ränner hon runt här i soffan och jagar sin svans som ett yrväder. Tänk om man kunde vara så lättroad!

 

Sådär ja, nu är vår nykomling Selma äntligen hemma! Första mötet med "syskonskaran" gick ganska stabilt - Tuss var nyfiken som vanligt och Felix krälade längs golvet och var livrädd. För stunden sitter de och trycker i varsitt hörn och tycker att livet känns allmänt surt, men det kommer att ge sig med tiden. De kommer att morra och fräsa såhär i några dagar/veckor och sedan lär de sig att acceptera sitt öde. Vi försöker att uppmuntra dem med extra mycket gos och lite favoritgodis för att de ska förstå att de inte ska bli utbytta på något vis. Att det bara är ett tillskott!

 

Selma tycks finna sig bra. Hon har provsmakat av sin mat två gånger, provtrampat lite i lådan, sovit i min famn framför tvn och busat runt som ett yrväder. Det ser jag som ett gott tecken på en frisk och levnadsglad liten krabat! Nu klättrar hon runt på soffan medan jag skriver, för hon vill vara med var än vi är. Minsta lilla hon blir lämnad ensam piper hon som ett alarm. Kanske inte så konstigt med tanke på att hon precis lämnat ett hem med mamma katt, tre syskon och ca. 7-8 andra katter. Allting här är nytt och det är inte annat att man undrar vad som rör sig i det där lilla huvudet!?

 

 

Idag är det söndag och som om inte det vore avslaget nog är det även dagen efter min 25-årsfest. Det blev en lyckad och trevlig tillställning, trots att det var supervarmt och klibbigt såväl ute som inne. Gästerna hade ett glatt humör med sig och gjorde verkligen min kväll! Det blev inte allt för sent och festandet blev inte speciellt hårt för min del, vilket jag är tacksam för idag.

 

Just nu sitter jag/vi och inväntar klartecken från personen som vi ska hämta kattungen från. Det är äntligen dags att hämta hem och låta henne installera sig hos oss idag och det är såklart med blandade känslor. Jätteroligt och mysigt till tusen med en liten, men även nervöst eftersom vi redan har två underbara varelser som vi inte riktigt vet hur de ska reagera. Bilder och en update om deras första möte med varandra kommer att komma under kvällen, alternativt morgondagen. Fortsättning följer...

Jag surfade precis omkring på google för att hitta nya selen med koppel till våra katter, när jag hittade den här bilden. Katten på exempelbilden är sååå himla lik vår hane Felix, så man skulle kunna tro att Djurmaxi har lånat honom av oss. Tänk att två katter kan vara så lika!?

 

  

Igår när jag kom hem från stan, efter att ha uträttat en massa ärenden, kände jag mig riktigt risig och varm. Det visade sig att jag hade feber, inte mycket, men tillräckligt för att få ont i lederna och frysa och svettas om vart annat. Det känns som en tung återhämtning, men eftersom jag har semester kan jag tillåta mig själv att ligga på sofflocket och låta kroppen få tiden den behöver. Förhoppningsvis går det fort så jag är pigg och kry till på lördag då vi ska fira min 25-årsdag med ett gäng vänner. Det ser jag verkligen fram emot!

Då var man åter i lugnet efter en veckas festivalyra och som ett brev på posten har jag gått och dragit på mig en dyngförkylning. Halsont, krax och en näsa som rinner floder. Det är väl å andra sidan inte så konstigt att kroppen är mer mottaglig för sådant efter flera dagar med fest och tillhörande sömnbrist. Det är smällar man får ta helt enkelt!

 

Gårdagens 25-årsfirande blev riktigt lyckat. Familjen kom och uppvaktade mig och jag bjöd på hemmagjord smörgåstårta och fika. Sedan hade jag och sambon myskväll framför tvn och bara njöt av att vara hemma. Tänk att man uppskattar sitt liv på hemmaplan så enormt efter att ha varit iväg några dagar.

 

 

Idag består dagen nästan bara av tråkigheter såsom att gå till arbetsförmedligen för att skriva in mig, skriva arbetsansökan, tvätta berget av tvätt efter festivalen samt röja undan efter gårdagens kalas. Roligare kan man ju ha på sin semesterdag, men ibland finns det inget annat val.

Så sant som det är sagt! Nu är vi hemma efter en oförglömligt rolig och händelserik festivalvecka i Borlänge.Vi har sett jättemånga bra spelningar, haft skrattrika såväl för- som efterfester och umgåtts med härliga människor dagarna igenom. Detta i all ära, men jag tycker ändå att det är riktigt skönt att komma hem till sitt eget och återgå till lugnet.