Littlepaloma

Nu måste jag gå ut på en promenad med min tjuriga kisse som står och skriker halsen av sig vid dörren. Han har inte varit ute på flera dagar på grund av dåligt väder och mattes extrema trötthet, så han är rejält rastlös vid det här laget. Efter det ska jag ta och laga mig lite mat och fixa matlåda till imorgon. Känns skönt att veta att morgondagen är sista arbetsdagen i den där svinstian för i år – enorm befrielse.

Det har varit en väldigt tung kväll. Jag bröt ihop när jag pratade i telefon med mormor förut. Sedan kom darling över... Jag hade knappt ork att prata till en början och sedan bröt jag ihop igen. Det var så himla skönt att få gråta ut i hans armar. Efter det gav han mig en avkopplande ryggmassage och det tror jag gjorde underverk. Jag kände mig genast lite piggare efter att ha fått en liten Oxytocin-kick. Han måste ha helande händer!

Usch nu är det redan söndag. Helgerna går alldeles för fort och det känns inte som om man hinner vila någonting. Jag somnade vid 22-tiden igår och sov till 10.30 idag, men jag är fortfarande trött. Det är ju som vanligt... Jag jobbar ungefär till klockan 14.00 imorgon och efter det ska jag ringa till vårdcentralen och boka tid för blodprov, så att jag kan få veta varför jag mår såhär dåligt. Jag måste få bukt på problemet tills skolan börjar, annars kommer jag få allvarliga problem med mina studier. Att skriva tenta när jag är såhär trött och har en minnesförmåga i likhet med en guldfisk känns inte som någon höjdare. 

Igår tittade jag och Emil på film och jag halvsov i soffan enligt vanlig ordning. Vi hyrde Step Brothers - riktigt rolig film. Den kan jag rekommendera om man vill se en knasig film som bjuder på många skratt.

Jag har precis varit och handlat och nu ska jag baka toscakladdkaka. Vi ska bort till Emils mamma vid 15.30 och fika i hennes nya lägenhet och då ska jag ha med mig lite gott till kaffet. Det ska bli spännande att se hur det har blivit i lägenheten, för sist jag var där så stod allting i kartonger högt och lågt. Det kommer säkert att vara jättefint nu när hon har fått satt sin personliga prägel på den där fina lägenheten.

Ha en bra avslutning på helgen allesammans!

Over and out

Igår när jag var på jobbet såg jag den senaste upplagan av Amelia ligga på fikabordet. Som vanligt läste jag igenom innehållförteckningen och då reagerade jag på rubriken - Jag fick slåss för att bli frisk. Vad kan det handla om, tänkte jag? Jag bläddrade fram till sida 68 och började skumläsa genom texten som handlade om Hypotyreos – en sköldkörtelssjukdom. Tjejen i artikeln led av trötthet, viktuppgång, minskad sexlust, nedstämdhet och muskel- och ledvärk. Minnessvårigheter… Hälsporre... magproblem... Ju mer jag läste ju mer kände jag igen mig i symptomen. Det är ju fan exakt så som jag mår just nu. Det kanske inte är mina p-piller som gör att jag mår så jävla dåligt, som jag länge har trott, utan en underproduktion av sköldkörtelhormon och låg ämnesomsättning. Min mormor, hennes syster och mammas kusin har det och det är en ärftlig kronisk sjukdom.

Det känns som om jag skulle behöva gå till vårdcentralen och ta ett blodprov för att de om det är detta som orsakar mina problem, för jag vill verkligen inte ha det såhär längre. Det känns som om jag lever i en bubbla… Från det att jag vaknar på morgonen och tvingar mig upp ur sängen är dagen en kamp mot tröttheten och jag bara längtar tills jag får sova igen. Visst, alla kan väl vara lite trötta emellanåt, men nu snackar vi orkeslöshet… fullkomlig utmattning. Jag kan sova i 10-12 timmar och ändå är jag lika trött. Helt vansinnigt! Och min minnesförmåga ska vi inte tala om. Jag sluddrar och tappar ord när jag pratar. Det gör mig orolig.

I en annan artikel ur tidningen Topphälsa hittade jag ett utförligt självskattningsschema för att kunna jämföra symptomen och hur jag mår. Resultatet blev följande:

Är du trött trots att du sovit mycket? Ja
Känner du dig initiativlös? Ja
Är du nedstämd? Ja
Är du frusen, även när det är varmt? Ja
Har du gått upp i vikt? Ja
Har du minskad aptit? Nej
Har du torr och grov hud? Nja
Tappar du hår? Nej
Är du torr och irriterad i ögonen? Nej
Lider du av förstoppning? Ja, och magkatarr
Är din mens oregelbunden? Ja
Tappar du ord när du pratar? Ja
Har du ont i leder och muskler? Ja
Har du tappat sexlusten? Oh yes… Asexuell är ordet
Har du drabbats av missfall? Nej

Det är 10 överensstämmande svar av 15 möjliga. Ganska oroande! Det är vårdcentralen och stick i armen som gäller i veckan. Jag gör vad som helst just nu för att få mitt liv tillbaka!

Jag måste återigen höja en flagga för sidan mer-trafik.se. Det är en gratissida som garanterar dig fler läsare till din blogg/hemsida varje dag. Jag var lite skeptisk till en början, men nu efter några dagar som medlem har det verkligen gett resultat. Hittills har det gett ungefär 18 unika besökare fler per dag. Kanske inte så mycket kan man tycka, men alla bäckar små. 

Vill du också ha fler besökare till dig blogg så tycker jag att du går in och anmäler dig som medlem HÄR.

I morse när jag vaknade var jag helt borta i huvudet. När klockan ringde klockan 04.50 visste jag knappt vart jag befann mig någonstans. Dock hann verkligheten ikapp mig ganska snabbt, så det var bara att pallra sig upp och åka till jobbet... i ösregn. Trots en dålig natts sömn gick det förvånandsvärt bra att jobba idag. Allting gick som planerat och det kändes inte allt för kämpigt. Hade tagit alvedon och rejält med nässpray på morgonen, så det var bara att köra järnet. Det var nästan roligt att komma tillbaka till jobbet, för flera personer knackade mig på axeln och frågade hur det var med mig och sa att de tyckte att det var roligt att jag var tillbaka. De hade tydligen saknat mig för att jag alltid är så glad och trevlig sa de. Alltid roligt att höra att man är uppskattad - det gav lite extra energi att orka med resten av veckan!

Resterande delen av dagen vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Nu först ska jag vika ihop all tvätt som hänger på tork som jag tvättade igår eftermiddag och sedan blir det en dusch. När jag har fått i mig lite middag är det ju nästan sovdags igen, så man hinner inte med mycket om kvällarna. Blir nog bara en allmänt slapp eftermiddag och kväll. Klockan 20.00 ska jag titta på The Cougar på 3:an. Det handlar om 40-åriga Stacey som är på jakt efter en 20-årig toyboy att förälska sig i och att spendera sitt liv med. Ett urfånigt koncept om ni frågar mig, men det är ändå rätt så underhållande att se. Rätt fascinerande att så unga killar vill dejta en kvinna som är gammal nog att vara deras mamma. Som dessutom är fyrbarnsmor. Jag vet inte om jag är uråldrig i mitt sätt att tänka, men jag tycker att det är lite konstigt. Fast å andra sidan har ju äldre män dejtat yngre kvinnor i alla tider och det tycker jag inte är så jättekonstigt. Hmm, jag är kluven i mitt ställningstagande...

Vad anser ni? Är det mer allmänaccepterat att äldre män dejtar yngre kvinnor än att kvinnor dejtar yngre män? Tyck gärna till!

Sagt och gjort. Jag blev upphämtad och skjutsad till festen tillsammans med darling och några kompisar som skulle med och grilla. Vi drog igång grillen, åt god mat och umgicks i goda vänner lag. Det blev mycket trevligare än väntat, trots att jag var ensam tjej och dessutom nykter. Eftersom jag inte drack under kvällen blev jag utnämnd till kvällens fyllechaufför. När alla fylletrattarna skulle skjutsas ner till Statt gick jag för att hämta min väska på uteplatsen. När jag sträcker mig över räcket efter min handväskas så smäller det bara till i skallen på mig. Pang! Jag blev så himla chockad och fick så in i helvete ont över mitt vänstra öra som jag har början till öroninflammation i. Vad var det då som small undrar ni säkert? Jo, en stor jävla fläskkotlett (säkert 400-500 g) som var överbliven från grillningen – med ben och allt. Det var några som höll på och jävlades och kastade den på varandra och så råkade jag komma i vägen mitt i ett kast. Som tur var låg den inlindad i en plastpåse, men det gjorde ont som fan ändå. Tjutet i örat efter smällen ljuder fortfarande. Inte varje dag man får en fläskkotlett i huvudet, eller vad säger ni?

När den lilla incidenten var överstökad skjutsade jag alla till Statt och på vägen ner stannade vi till vid bankomaten. Stackars killen från Uppsala som var på besök tog ut pengar och skulle sedan pissa vid en buske, varav farbror blå åker förbi och plockar honom för offentlig urinering. 800 kronor, bara sådär. Han hade ju inte ens hunnit dra ner gylfen och börjat kissa, men det brydde de sig inte ett jota om. De lämnade bara över hans böter och önskade honom en fortsatt trevlig kväll. Tack för den liksom… 

Är just nu nyligen hemkommen från jobbet. Jag mjukstartade med att jobba mina två lördagstimmar på KappAhl efter min sjukskrivning i veckan. Det kändes lite sisådär måste jag erkänna. Jag är fortfarande jätteseg i kroppen och det är som om huvudet och kroppen spelar i två helt skilda divisioner. Riktigt märklig känsla måste jag säga. Som tur är har jag idag och imorgon på mig att vila också tills jag ska tillbaka till SKF på måndag och jobba heltid igen.

Efter att ha läst den HÄR bloggen idag fick jag ett tips på en länk till ett avsnitt av MTV´s 16 and pregnant. Jag har aldrig sett det programmet förut, så jag tänkte att det kunde ju vara intressant att se. Just det avsnittet som hon tipsade om handlade om 16-åriga Catelynn och hennes pojkvän Tyler som av misstag råkat blivit gravida. De kände sig inte redo för att bli föräldrar i det stadiet av livet och bestämde sig för att adoptera bort barnet - flickan Cayla. Jag borde inte ha kollat på det där avsnittet för nu är mina ögon alldeles rödgråtna för resten av dagen. Jag grät så att tårarna sprutade och det gjorde ont i hela mig när jag såg den smärta de var tvungna att genomgå. Hur kan man vara stark nog att lämna bort det barn man har burit på i nio månaders tid? Jag kan bara inte förstå det. Även om jag var medveten om att jag inte skulle kunna erbjuda barnet världens bästa uppväxt för tillfället så skulle jag vara alldeles för självisk för att ens tänka tanken på adoption. På något sätt löser sig ju allting ändå, för eller senare. Jag skulle hellre föredra det än att behöva leva med smärtan över att inte få ta del av mitt barns liv. Hmm, jag blir alldeles upprörd känner jag... Jag måste gå och göra någonting annat nu en stund för att skingra tankarna.

Att få av mig arbetskläderna och ta en dusch känns som en bra idé just nu. Sedan skulle jag behöva ner en sväng till stan och köpa hårfärg. Dags att bekämpa den envisa utväxten och den allmänt solkiga och urtvättade färgen som jag har irriterat mig på bra länge nu. 

Ha en bra lördag och fortsatt skön helg allesammans.

Over and out

Just nu sitter jag här vid datorn med en kopp te och funderar lite över de senaste veckorna som har passerat. I början av sommaren (31 maj närmare bestämt) köpte jag ett sommarkort på Friskis och Svettis för att kunna träna intensivt hela sommaren och nå den toppform och drömvikt jag länge suktat efter. Men vad blev det av det? Ingenting. Två veckor efter att jag startade mitt kort var jag barnvakt åt min underbara systerson och sedan dess har jag varit konstant krasslig. Halsont, hosta och feber om vart annat och det tycks aldrig ge sig. Jag som precis hade kommit igång så bra med träningen då. Jag hade dessutom blivit av med mitt envisa sockersug, gått ner ett flertal kilon och mådde bara allmänt prima. Vad hände? I samma veva bytte jag även p-piller och de nya jag fick (Mercilon) drog igång sockersuget på max igen. Sedan dess har jag tyvärr misskött mig rejält och det ger mig dåligt samvete. Det har varit festhelger med alkohol och skräpmat och myskvällar med både chips och godis... Det har inte varit någon ordning på någonting.

Jag ställde mig på vågen igår för första gången på flera veckor. Det var inga glädjande resultat kan jag säga. Allt osunt de senaste veckorna har satt sina spår och det känns i både kropp och knopp. Jag känner mig genast otränad igen och kroppen känns matt och orkeslös. Hur kunde den där hurtiga och glada Maria bara försvinna så fort - på bara sex veckors tid. Om jag bara hade försökt hållit motivationen uppe trots förkylningen så hade jag kanske varit nere vid min målvikt nu? Tänk vad livet vore utan alla "om"...

Jag måste verkligen ta tag i mig själv och se till att jag kommer på fötter igen. Allting gick så himla bra och det kändes som om jag plötsligt hittat tillbaka till mig själv... och så blev det bara pannkaka av allting. Nu vet jag inte vart jag ska börja för att bli back on track igen. Det känns sååå tungt.

Igår när jag klickade runt bland en massa bloggar hittade jag en tjej som just nu genomgår en viktresa mot sitt drömmål. Vi tycks ha en liknande problematik och därför fann jag inspiration i hennes ord. Det är en väldigt trevlig blogg - därför tycker jag att ni borde kika in hos henne ----> HÄR.

Önskar du ha fler besökare på din blogg - varje dag? Kolla då in den här sidan och bli medlem gratis. Genom den kan du marknadsföra din egen blogg och upptäcka många andra intressanta bloggar. Varför inte ge det en chans? Klicka HÄR.

Idag mår jag lite bättre. Smärtan och locket för örat har lättat en aning och svedan i halsen också för den delen. Igår kväll var halsen olidlig - kunde inte ens svälja vatten. Inte ens Strepsils kunde rå på det onda, de som brukar vara så himla bra mot halsont. Men icke. Det måste vara ett oerhört elakt virus jag har åkt på. 

Idag är darling och Klas iväg till Norrköping för sin årliga shoppingrunda. Tänk om vi tjejer kunde fungera så - shoppa rejält en gång om året och sedan vara nöjd med det. Tänk vad man skulle spara pengar på att inte ströhandla i tid och otid. Grabbarna åker iväg och köper tre par byxor, fyra tröjor och några småsaker och sedan har de fått sin årliga dos med shopping. Jag får inte ihop den logiken - det skulle aldrig funka för mig. Jag måste kolla i affärer lite då och då för att följa ändringarna i utbudet och handla något nytt om man ska iväg på någonting speciellt. Rätt typiskt tjejer, eller hur?

Idag vet jag inte vad jag ska göra. Det lutar åt att fortsätta vila och kurera mig med te och halstabletter. Mys med katterna i soffan lär det också bli. Både Felix och Tuss är så himla gosiga nu när de märker att matte inte mår så bra. De kommer och hoppar upp och lägger sig hos mig och spinner högljutt. De har verkligen en helande effekt!

Jag är obotligt uttråkad just nu. Det finns ingenting bra att se på tv och jag har ingen film jag kan se heller. Om det inte vore för huvudvärken så skulle jag ju kunna läsa, men det är jag lite för trött i huvudet för. Är det någon som har några bra tips - vad brukar du göra när du är sjuk?

Jag vaknade vid 11.30 idag och då gick jag upp och åt lunch direkt. Kändes inte som någon vidare idé att börja duka fram frukost så pass sent. Det blev ugnsstekt kyckling med ris och brunsås istället. 

Nu ska jag ta en alvedon och krypa ner i sängen igen. Vila sägs ju vara den bästa medicinen.

Ciao

Jag håller på att dö av värmeslag just nu. Trots att jag har balkongdörren öppen, fläkten på och går iklädd ett linne och korta sovshorts så svettas jag. Jäkla feber... Sedan jag kom hem från vårdcentralen har jag sovit mellan klockan 12-18. Jag vaknade när Emil ringde för att höra hur jag mådde - då var jag helt groggy. Nu har jag varit uppe och ätit, druckit vatten och diskat och så bär det av ner i sängen igen.

Jag pallar inte att må såhär. Mirakelmedicin någon? 

I morse när jag vaknade höll jag på att få en chock. Jag kände mig ovanligt utsövd, och när jag kollade på klockan fick jag svar på varför. Klockan var 06.05 - jag ska vara på jobbet klockan 06. Jag har inget som helst minne av att jag stängt av alarmet, men det måste jag ah gjort eftersom jag dubbelkollade att jag ställt det igår kväll. Jag måste ha stängt av klockan på grund av att min kropp var/är i fruktansvärt behov av sömn. När jag klev upp ur sängen kände jag en olidligt sprängande värk i mitt vänstra öra. Jag försökte ignorera det och skyndade till jobbet utan varken frukost eller morgondusch. Två timmar klarade jag att uthärda smärtan, sedan gav jag upp. Jag letade upp närmsta telefon och ringde till vårdcentralen - fick komma dit till klockan 9.00. Undersökningen visade att jag bara hade en rodnad i örat, men att det inte skulle medicineras för tillfället. Blev det värre eller långvarigt skulle jag höra av mig. De tog även en massa andra prov eftersom jag haft ont i halsen i över en månad. Svaren på det skulle jag få på fredag. Under tiden är jag sjukskriven för att vila och kurera mig.

Jag har nu ringt runt som en tok och stört min semesterfirande kollega och min chef för att ordna att någon tar mina arbetstimmar de kommande dagarna. Känns rejält pissigt att ringa in någon som behöver avbryta sin semester för min skull. Men vad ska man göra? Jag måste ju vila om jag ska bli kvitt det här skiten någon gång...

Nu är det vila i soffan som gäller. Jag ska inte lyfta ett finger under resten av dagen - te med honung, film och mys med katterna.

Ciao

 Mmm.... bacon i köttfärslimpan??? det lät väldigt mumsigt...=) vill du dela med dejj av dina kunskaper kanske....??? ;)

Detta var en kommentar jag fick angående min köttfärslimpa med bacon som jag brukar laga. Personen i fråga, som tyvärr var anonym, ville som sagt att jag skulle dela med mig av mina kunskaper. Eftersom jag inte visste vart jag skulle posta mitt tips fick det helt enkelt hamna här (i hopp om att han/hon ser det).

Som svar på en del av kommentaren - det ÄR jättegott med bacon i köttfärslimpa. Den blir oerhört saftig och ger köttfärsen den där rökiga baconsmaken som är så utsökt. Dessutom är det inte ett dugg svårare än att göra en vanlig köttfärslimpa. Utgå från ett vanligt recept på köttfärslimpa, som t.ex. det HÄR. När smeten är klar hackar/klipper du ner ett paket bacon (eller två, beroende på vad du själv tycker) i smeten och rör om ordentligt. Sedan följder du anvisningarna om gräddningen i receptet precis som vanligt.

Enkelt va? Jag brukar variera mina köttfärslimpor på alla möjliga sätt, t.ex. blanda i fetaost, färsk chili... soltorkade tomater. Eller varför inte lite finriven vitkål? Det är bara ens egen fantasi som sätter gränserna.

Lycka till!

Då har min andra arbetsvecka tagit sin början. Jag hade svårt att somna igår kväll och vaknade flera gånger under natten och var alldeles svett. Jag var tvungen att kolla om jag hade feber, men det visade sig att det bara var en ytterst liten temperaturhöjning. Jag gick upp och sköljde ansiktet i iskallt vatten och kunde sedan krypa ner och somna om igen. När klockan ringde var jag ganska pigg - kaffe och morgondusch gjorde susen. Hela helgen har jag gått och gruvat min över att behöva jobba på måndag morgon, men när jag väl kom dit idag kändes det inte så farligt faktiskt. Jag har börjat komma in i den nya dygnsrytmen och arbetssysslorna känns inte riktigt lika betungande längre. Det vådar gott för de kommande veckorna...

Sitter just nu och funderar på hur jag ska spendera mina lediga timmar den här eftermiddagen och kvällen. Först blir det en efterlängtad dusch och sedan känner jag för att göra... hmm få se nu... absolut ingenting! Att lägga mig i soffan framför tv:n som en säck potatis känns väldigt lockande. Jag ser även fram emot middagen då jag ska äta av den baconsprängda köttfärslimpan med färskpotatis, brunsås och lingonsylt som jag lagade igår efermiddag. Den blev så rackarns bra. Har ni provat att laga det någon gång? Om inte - gör det. Det är kalasgott! Är det någon som behöver recept så är det bara att säga till.  

Jag är lite stolt över mig själv för dagens insats måste jag säga. Jag började med att frosta av frysen. Medan det stod och droppade av rengjorde jag micron, diskade, lagade en baconsprängd köttfärslimpa och ugnsstekta kycklingklubbor. Sedan dammsög jag och moppade golvet och rensade en massa lådor och skåp på onödiga papper och annat skit. Tänk vad skönt det känns nu efteråt. Sist men inte minst bäddade jag rent i sängen och det ska bli såå härligt att krypa ner nu.

Nu under kvällen har jag och darling hyrt film och moffat Cheeze balz och godis i soffan. Vi såg Härmed förklarar jag er Chuck and Larry - helt okej film. Vi skrattade som sjutton i början, men sedan blev det lite segt framåt slutet. Men ändå - helt klart sevärd.

Darling ska ha en stor eloge idag som tog sig tid att laga min punktering på cykeln. Utan din hjälp skulle jag inte klara av morgondagens arbete - cykeln är ett måste för att hinna. Ett stort tack!

Nu är det verkligen sovdags. Jag börjar jobba klockan 06...

Godnatt

Oh vilken känsla det var att få sova så länge jag ville idag - ingen väckarklocka som ringde och störde vid femtiden. Jag vaknade självmant vid 10 och kände mig riktigt utsövd. Idag skulle jag behöva göra en rad olika måsten. Högst upp på prioriteringslistan står att frosta av frysen. Världstråkig syssla, men ack så nödvändigt just nu. Det går knappt att öppna frysen längre och det är varken bra för matvarorna eller för min elräkning, så det måste göras. Sedan skulle en storstädning inte sitta fel. Jag är på slängarhumör känner jag. Jag skulle vilja dra fram en massa grejer ur lådor och skåp, rensa och slänga mängder av skit jag inte behöver. Det är en så befriande känsla. Dessvärre är jag rätt dålig på att göra mig av med saker. Jag får för mig att det kan vara bra att ha någon gång... Det slutar oftast med att jag bara flyttar prylarna från ett ställe till ett annat, i väntan på att den där bra-att-ha-stunden ska infinna sig. Antar att jag inte är ensam om det fenomenet. Jag skulle behöva sluta ett avtal med mig själv, som min gamla gymnasielärare gjorde, om att slänga en onödig sak varje dag i ett helt år. Undra om det skulle funka?

Dagens måsten:

* frosta av frysen

* rengöra micron

* bädda rent i sängen

* tvätta

* dammsuga och moppa golven

* rensa och slänga en massa onödigt skit som ligger och samlar damm

* damma

* skura badrummet

Nehepp, dags att ta tag i min att-göra-lista. Här finns ingen tid att spilla.

Over and out

Jaha, då var även lördagskvällen passerad. Vi samlades hemma hos mig och tog några glas vin/öl, spelade lite kort och umgicks. Dessvärre blev det bara jag, Emil, Stefan och Lovisa, för de andra blev kvar längre än väntat på middagen. När vi tröttnade på att vänta gick vi ner en vända på stan. Det var folktomt som vanligt, så vi gick till Venezia - grabbarna ville äta kebabrulle. Lite innan tolv fick jag kontakt med de andra som skulle ha kommit hem till mig, så vi möttes en stund utanför Harrys och pratade. Jag kände inte för att följa med in - både för ekonomin och trötthetens skull. Jag kände bara hur dragningskraften hemåt var starkare än viljan att betala 100 kronor för att gå in där i två timmar och därmed förlora några värdefulla sömntimmar. Sorry hörrni, jag vet att jag är tråkig emellanåt. Vi får ta igen det framöver!

Nu ska jag tvätta av mig sminket och krypa ner i min säng och ta en grymt efterlängtad sovmorgon imorgon. Fan ta den som väcker mig alltså. 

Godnatt världen

Fan, fan, fan... Jag hann inte ner i tid. Tunikan som jag länge suktat efter var självklart slutsåld i min storlek när jag kom ner till KappAhl. Jag var bara borta tre timmar, så hann den ta slut. Varför lade jag inte undan en under tiden? Jag skulle ha lyssnar mer på butikbiträdets varning om att de gick åt som smör i solsken. Det är ju lätt att vara efterklok... Det fanns bara XS och L kvar - jag skulle haft en S. Jag provade båda storlekarna som fanns kvar, men XS var för kort och L var som ett tält. Jag provade S i en enfärgad variant av den tunikan och den satt som en smäck. Är det inte typiskt så säg? Både den helvita och den ljuslila var i och för sig också snygg, men lite för lika plagg jag redan har. Det var just det mörkblå-vinröd-blommiga mönstret jag ville ha, som så snyggt matchade med mörkblåa jeansleggings. Det slutade med att jag gick därifrån med bara ett par leggings. Usch vilken besvikelse!

Igår var vi iväg och spelade bowling. Jag var dock på dåligt humör, så jag satt bara och tittade på medan de andra spelade. Jag var trött efter jobbet, hade ont i kroppen, pms-humörsvängningar och som grädde på moset fick jag punktering på cykeln på vägen ner till bowlinghallen. Det var droppen, så jag avstod att spela för att unvika att jag skulle kasta ett klot på någon/något. Efter bowlingen gick vi till ICA Nära och hyrde film och köpte lite godsaker. Filmen vi valde hette Harold and Kumar - Escape from Guantanamo Bay och den var hysteriskt rolig - vi skrattade så vi grät. En helt vrickad story med en rejäl dos rå humor. Det var precis vad vi efterfrågade - mycket lyckat val! Som tilltugg till filmen köpte jag de nya OLW-chipsen Sourcream sweet chili. Jag blev verkligen jättebesviken! Antingen hade de glömt kryddorna i just den påsen jag köpte, eller så är det bara en allmänt tråkig chipssort. De smakade verkligen ingenting - jag som hade väntat mig en smärre smaksensation. Trist.

Idag har jag varit och jobbat. Jag såg en så fin blommig tunika i butiken med ett par matchande mörkblå jeansleggings till. De plaggen blev jag verkligen sugen på. Om det inte vore för ösregnet så skulle jag kila ner till KappAhl och prova dem. Förhoppninsgvis ger sig det här skitvädret snart, för det fanns bara några få tunikor kvar, så jag måste ner idag för att vara säker på att de finns kvar i min storlek.

Ikväll ska jag, Emil, Jelena, Eric, Sandra och Johan träffas och umgås tillsammans. Jag vet dock inte hur planen ser ut - det återstår att se. Det brukar bli roligt vad vi än hittar på. Sandra och Johan har jag inte träffat på evigheter, så det ska bli så roligt att ses.

Nu är det dags för en dusch och lagom tills jag är klar har det förhoppning slutat regna så att jag kan pallra mig ner till KappAhl. Måste ju prova och se om kläderna jag tittade ut är lika snygga på mig som de är när de hänger på galgen. 

Ciao

Äntligen är det helg - nästan i alla fall. Jag ska dessvärre jobba två timmar på Kappahl imorgon bitti, men det räknas ju knappt. Det är ganska snabbt överstökat. Ikväll ska jag, Emil, Jelena och Erik åka och bowla. Just nu känner jag mig alleles för trött för det, men jag ska försöka rycka upp mig tills dess. Efter bowlingen blir det filmkväll - förhoppningsvis med en massa gott tilltugg, haha. Jag är så himla sugen på att prova de nya chipsen med sourcreme och sweet chili-smak - de sägs vara himla goda. Någon som har provat dem? Jag ska försöka få ta på dem så att vi kan ha det att kalasa på till filmen.

Någonting som blir väldigt underprioriterat här hemma just nu är städningen. Det känns så himla omotiverande att jobba 8 timmar med städ och sedan åka hem och fortsätta med samma syssla hemma. Är man ledig så vill man ju vara ledig, eller hur? Men tänk om alla resonerade så. Förskollärare t.ex. som arbetar med barn hela dagarna - inte kan de komma hem och säga att de inte orkar ta hand om sina egna barn. Sorry barn, mamma orkar inte idag. Jag tar hand om er om några dagar... när jag orkar... Som om de vore ett diskberg. Nej, det skulle inte bli särskilt bra. Man får helt enkelt ta och bita ihop och få skiten överstökat så är det bra sen... Eller så kanske jag skulle ta och anställa en hushållerska, det borde ju inte bli allt för dyrt för mina 43 kvm, eller?

I morse gjorde jag nog veckans tabbe. När klockan ringde för väckning kände jag mig så himla pigg så jag stängde av alarmet utan att snooza (som jag vanligtvis gör minst en gång). Självklart råkade jag somnade om till klockan 5.30. Det innebar att jag hade 30 minuter på mig att ta mig från sängkanten till jobbet. Trots tidsbristen kände jag att jag behövde en kopp uppiggande kaffe och bryggde mig en kopp. Vanligtvis dricker jag svart kaffe, men för att kunna dricka det snabbt tog jag för ovanlighetens skull mjölk i... eller vad jag trodde var mjök i alla fall. Jag öppnade bara kylen och tog ut ett paket utan att titta och började hälla. Det som hamnade i kaffekoppen var då tyvärr filmjölk... Fy rackarns vad äckligt det såg ut. Det skar sig och blev någon slags brungeggig sörja med vita prickar. Det blev till att hälla ut skiten och skynda iväg till jobbet utan mitt välbehövliga koffeinintag. Som tur var fick jag en kopp nybryggt kaffe av en vänligt själ nere i verkstaden när jag kom till jobbet. Tack och lov!

Nu måste jag ta mig i kragen och städa lite här hemma. Dammsuga, diska och skura badrummet står högt i prioritet. Jippi!

Trevlig helg allesammans.

Kramhej

Nu sitter jag här igen, hemkommen från jobbet för drygt en timme sedan. Dagen har över lag varit seg på grund av att jag inte kunde somna i natt efter ett allt för högt kaffeintag på kvällen. Jag låg vaken till ungefär 01, dvs 5 timmar innan jag skulle börja jobba. När klockan väl ringde ville jag bara dra täcket över huvudet och skita i allt. Dessvärre skulle det ju bli ett jäkla liv om man gjorde det, så jag pallrade mig motvilligt upp och cyklade i ösregn ner till jobbet. När jag väl kom till dit knallade dagen på som vanligt. Vid fikadags bjöd SKF och NMU alla sina anställda på gigantiska räksmörgåsar á la deluxe. Där satt jag i fikarummet med min nektarin och mitt glas vatten och tyckte grymt synd om mig själv. När alla hade ätit färdigt kom NMU:s omtänksamma arbetsledare och knackade mig på axeln och frågade om jag också ville ha en räksmörgås, för att några av deras anställda var sjuka. Blev jag glad eller blev jag glad, haha. Tänk vad det förgyllde min dag - det var såå gott!

Nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch. Man luktar ju inte direkt hallongodis efter en heldag på städ kan jag lova. Efter det blir det eftermiddagslur i soffan tillsammans med katterna.

Over and out

Jag är för ungefär 1,5 timme sedan hemkommen från kvällsfikat med Julia och Ingela. Det blev en jättetrevlig kväll och det fanns massor att prata om eftersom vi inte träffats på ett tag. Det är verkligen en sak jag uppskattar med vänner - att det kan gå flera veckor (i värsta fall månader) mellan gångerna man ses, men att det ändå känns som igår och att man börjar umgås precis där man slutade senast. Det tycker jag känns väldigt bra. Under kvällen har vi suttit och pratat en massa gojja, druckit kaffe och ätit av fikabrödet som Ingelas omtänksamma sambo hade köpt till oss. Det var mysigt. Dock gav det goda kaffet en lite uppiggande effekt som inte är så passande nu när jag borde sova. Jag ska ju upp tidigt och jobba imorgon igen.

Nu ska jag kolla på Sex Education på 3:an. Idag diskuterar de könssjukdomar och hur folk ser på antalet sexpartners de haft. De ställer sig frågan - hur många är för många? Hmm det är väl en fråga som det säkert finns lika många svar på som det finns människor i världen. En kille i publiken berättade nyss att hans lista på antal sexpartners är fyrsiffrigt. Hur sjutton är det möjligt? Det kan ju inte vara helt normalt, eller är det bara jag som är pryd?

Godnatt

Just nu känner jag mig helt tom i skallen. Jag har noll idé om vad jag ska skriva... Jag kom hem från jobbet för en stund sedan och satte mig framför datorn och då kändes det som om luften gick ur mig. Det har varit en lång och ganska påfrestande dag så det är kanske inte så konstigt att man känner sig som en trasdocka. En kopp uppiggande kaffe skulle inte skada just nu eftersom jag ska iväg om ett tag och fika med två kompisar. Vi ska ha ett lite försenat födelsedagsfika för Ingela som har varit iväg och jobbat i Skara över sin födelsedag. Det var på tok för länge sedan vi sågs och det ska bli jätteroligt att träffas och prata lite skit. 

Sitter just nu framför datorn och lyssnar på musik och kollar lite sidor på nätet en stund innan jag ska lägga mig och sova. I högtalarna ljuder den underbara rösten av Lee Ann Womack, med låten Last Call. Tycker att detta är en ganska skön avkoppling innan jag slår mig till ro för dagen. Alarmet för morgondagens väckning är ställt på 04.50 och jag hoppas på en mindre orolig sömn i natt än de två senaste. Under natten både till måndag och tisdag låg jag och vred och vände på mig och vaknade stup i kvarten. Det är inte likt mig – jag brukar sova som en stock. Jag antar att oroligheten beror på nervositeten över att försova mig eftersom jag inte är van att börja jobba såhär tidigt. Jag föreställer mig paniken över att mobilen ringer vid 10-tiden och de på SKF undrar vart sjutton städpersonalen har tagit vägen. Det vore bara för pinsamt! Det konstiga är att jag vaknar vid 04 på morgonen, dvs. 50 min innan klockan ringer, och då är jag pigg. Dessvärre känns det dumt att försumma 50 min sömn, så jag somnar om och när klockan sedan ringer är jag dödstrött. Jag får inte riktigt ihop den logiken.

Jaha då var dag två avklarad på jobbet. Bara 18 dagar kvar då... Jag räknar ner i antal dagar, för det känns mindre jobbigt än veckor. Hmm, vem försöker jag lura? Hur jag än vrider och vänder på det är det ju lika långt i alla fall, men men... Jag var så pass pigg i morse att jag kunde gå och jobba, trots att jag vaknat dyblöt av febersvettningar flera gånger under natten. Idag kändes mina arbetssysslor inte lika snurriga och påfrestande, men det kanske beror på att jag inte hade KappAhl mellan 8-10. Idag var jag bara på SKF. Imorgon är det återigen delat pass med SKF 6.00-7.50, KappAhl 8.00-10.00 och sedan SKF igen mellan 10.00-14.00. Ett jäkla rännande!

Shit vad det regnade idag. Vattnet stod som spön i backen och skapade stora översvämningar runt fabriken. Precis när det regnade som värst var jag klar på den östra sidan och var tvungen att förflytta mig (på cykel) över till västra området. Jag stod och väntade och väntade på att regnet skulle lätta, men det blev snarare bara värre. Efter ca 20 minuters väntan kom en av de SKF-anställa och erbjöd min skjuts, för att han var tvungen att åka över till andra sidan och laga en läcka i taket. På vägen möttes vi av stora översvämningar och fick ta en lång omväg för att inte riskera att bilen skulle fastna i vattenmassorna. Det var nog en himla tur att vi gjorde, för senare såg vi flera stycken som blivit stående just där. Tänk vad lite vatten kan göra stor skada.

Usch jag är så himla chokladsugen. Antar att det är väldigt pms-relaterat. Jag sitter och tänker på den där nya Marabou med jordgubb. Någon som har provat den? Jag har inte hunnit smaka den ännu och det känns som om det är på tiden. Dessvärre är den svår att hitta i affärerna här runtikring. Hittills har jag inte sett den i en enda butik... Ska ta mig en vända upp till Kvantum, för de brukar ha bra utbud - där finns den säkert. Håll tummarna!

Jag får snart panik alltså. Det har gått tre veckor nu och mitt halsont har fortfarande inte gått över. Nu är det värre än någonsin - jag har svettats och frusit om vart annat hela kvällen. Febertermometern visar 37,8 grader, jag som har 36,5 som normaltemp. Frågan är hur jag kommer att må imorgon bitti när jag ska upp och jobba? Vore ju väldigt opassande att behöva ringa och sjukanmäla sig redan dag två. Oavsett om jag går och jobbar eller inte så får det nog bli ett besök på vårdscentralen igen för att kolla upp de stora röda blåsorna i halsen. De gör jätteont och gör det svårt som sjutton att svälja. Härom veckan visade provet att det bara var ett virus och då fick jag inget penicillin. Antingen så är det ett riktigt elakt och seglivat virus eller så har det utvecklats till någonting annat ajaj... Någon kunnig som kan ge mig ett råd?

 Rena döden för mina stackars fötter...

Vilket kalas det blev igår kväll - jösses! Vi började kvällen vid 19-tiden med lite musik, alkoholhaltiga drycker, trevligt sällskap och lekar ute på gården. När det började skymma och myggen gick till attack gick vi upp till lägenheten och fortsatte festandet där. Det blev aningen varmt och trångt med alla samlade på mina 43 kvm, men vad gör det? Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Dessvärre har jag ingen koll på hur många vi blev totalt - tappade räkningen någonstans kring 18 pers. Jag var verkligen på hugget under kvällen kan man säga. Jag var het på vinet och hann bli ordentligt rund under fötterna redan vid 21.30, haha. Framåt midnatt bar det av till Statt för hela bunten och där dansades det hela natten lång. Tack för en grymt rolig kväll allihopa!

Idag är jag ju allt lite småseg - en liter vin och två drinkar satte sina spår. Fast jag trodde faktiskt att jag skulle må sämre än vad jag gör. Jag vaknade innan 9 och är nu relativt pigg. Jag ska äta lite frukost och ta tag i bombnedslaget här hemma.

När jag har undanröjt gårdagen ska jag fundera ut hur jag ska spendera min sista lediga dag innan jag börjar jobba imorgon. Har ni några tips - vad skulle ni göra?

Ooooh, minigolf borde fan förbjudas i Sverige. Det är ett förbannat jävla påfund. Jag ska aldrig i helvete köra det igen. Förbannade jävla skitsport. Jag var nyss med darling och spelade minigolf och det gick åt helvete. Jag gick ut starkt som attan med bara 2:or och 3:or på de tio första banorna och det skiljde bara 1 p mellan oss. Sedan började någonting gå snett... Jag började slå 4:or och 5:or och framåt slutet blev det majoritet 7:or. Hur fan är det möjligt? Jag var lugn som en filbunkte till en början, men sedan kröp mitt vanliga minigolfhumör fram. De andra spelarna på golfbanan måste ha undrat vad fan det var frågan om eftersom jag svor och sparkade vilt omkring mig så att det flög grus hej vilt. En rymling från slutna psyk kanske, haha?

 

Phuuu, aaaandas. Luuugn, det är bara en lek... Ooooh.

Men jag kan ju lugnt och sansat förklara att det inte är förlusten jag är förbannad över, utan att det gick så in i helvete dåligt mot slutet. Jag unnar verkligen Emil att vinna eftersom han är så duktig, men det hade känts bättre om jag hade förlorat med lite snyggare siffror.

Nu vet ni det - jag sätter aldrig mer mina fötter på en minigolfbana!

Ikväll vankas det festligheter och jag var nyss nere på systembolaget och köpte lite gott att dricka. Det blev en tetra California White. Jag är inte speciellt förtjust i att drinka vitt vin som det är så jag brukar blanda i Sprite, pressad citron/lime och eventuellt en liten skvätt jordgubssaft (mest för färgens skull). Och varför inte dekorera med lite färska jordgubbar såhär i sommartider? Det blir en härligt svalkande sommarbål och det slår ju aldrig fel!

Ett litet lördagstips dagen till äta :)

Imorse fick jag ett mysigt uppvaknande. Det var någonting som kittlade mig på näsan och när jag slog upp ögonen såg jag att det var min katthane Felix som stod och strök sig mot mig. Han tyckte väl att det var dags för matte att gå upp, och det hade han alldeles rätt i. Klockan var närmare åtta och jag började jobba klockan nio. Dessvärre var det lite svårt att slita sig från sängen när han var på sådant goshumör så vi blev liggandes i sängen en bra stund. Det är sådana tillfällen man får skylla sig sjäv när det sedan blir superstressigt för att hinna i tid till jobbet.

Sitter just nu och funderar på hur jag ska lägga upp planen för dagen. Jag skulle behöva städa och göra i ordning lite inför ikväll, gå till systembolaget och sedan åka förbi en kompis och överlämna hennes födelsedagspresent i efterskott. Vet inte i vilken ordning jag ska börja beta av sysslorna. Helst av allt skulle jag bara vilja blunda och önska att allting gjordes av sig självt, men det är ju som sagt ett önsketänkande... 

Hur som helst, här kan jag inte fortsätta sitta för då blir inga barn gjorda (tack och lov, haha). Bäst att jag gör lite nytta. Ha en skön helg allesammans. Njuta av ledigheten, trots att vädret är lite som det är... 

Ciao

Ps. Jag kom på andra plats (av fyra möjliga) igår på minigolfen. Det gick mycket bättre än väntat - 61 poäng. Darling tog segern med 1 p över mig. Rackarns... 

Jag vet inte vad det är med mig just nu, jag känner mig så seg. Jag har legat och sovit större delen av eftermiddagen och svettats floder. Jag börjar väl inte bli sämre igen, nu när jag lagom börjat bli kry från min förkylning? Så får det bara inte vara. Skulle behöva laga mat nu men jag har varken ork eller lust. En vända ner till pizzerian känns lockande, men det har blivit alldeles för mycket onyttigheter på sistonne, så jag ska låta bli. Ska försöka slänga ihop någonting av det jag har hemma istället. Efter maten blir det en iskall dusch och sedan ska vi iväg och spela minigolf med Stefan och Lovisa. Är inte speciellt laddad just nu, men det kommer säkert bli roligt när vi väl kommer igång.

Minigolf är bland det mest irritationsbildande sysslan jag kan komma på. Det brukar gå åt helskotta för mig och svordommarna har en tendens att flöda hej vilt. Jag stampar med fötterna och beklagar mig högljutt när det går dåligt. Dessutom måste man hålla sig på säkert avstånd när jag har en minigolfklubba i näven. För ett par år sedan spelade jag minigolf med en tjejkompis och jag fick för mig att testa golfsvingen. Bakom mig stod min kompis, som för övrigt inte var beredd på min impulsivitet, och tjong sa det så fick hon klubban på näsbenet. Wooops! Att spela minigolf med mig gör man alltså på egen risk.

Här är lite bilder från när vi var och spelade minigolf sist.

Kan ju tillägga att alla överlevde denna golfrunda med alla ben i behåll, haha.

Nu är födelsedagen överstökad och det känns lite som lugnet efter stormen. De senaste dagarna har jag ägnat min tid åt att baka, städa och feja inför torsdagen och nu är det äntligen förbi. Det känns skönt. Jag hade en toppendag igår med vänner och familj. Vid 14.00 bjöd jag mina vänner på fika och vid 17.30 var det middag hos mina föräldrar. Mamma hade lagat rostbiff med färskpotatis alt. potatissallad, bearnaisesås, kantarellsås och sallad. Det var fantastiskt gott och jag åt tills jag höll på att spricka kändes det som. Jag sa senast i onsdags att jag hoppades på att det skulle bjudas på rostbiff, och så blev det så. Hon känner mig allt för väl min kära mor! 

Jag fick många bra presenter igår också. Bland annat en trådlös mus till datorn (som jag har längtat efter det), ett presentkort på ansiktsbehandling, pengar, ett par örhängen, två ljuslyktor, en pocketbok, några hudvårdsprodukter, en mascara och två magic towels. Väldigt bra presenter måste jag säga - jag blev jätteglad!

Idag har jag varit och jobbat på förmiddagen. Johanna och jag skulle ha genomgång av golvmaskinen på KappAhl och självklart går hon och blir sjuk. Jag fick hoppa in och vikariera istället för henne och låta genomgången vänta tills nästa vecka då chefen kommer till Katrineholm. Så omständigt allting måste vara hela tiden. Nu ska jag ta och vila en stund och sedan blir det fika med en kompis som fick förhinder igår på min födelsedag. Hon ville komma och gratulera mig idag istället.

Hmm, regnet hänger i luften och det är kvavt like hell. Kan det inte bryta ut någon gång, snälla!

Idag fick jag ett väldigt bra tips som jag känner att jag måste dela med mig av i värmen. Ta en frottéhandduk, spraya den fuktig med en blomspruta och lägg den sedan i frysen en stund. Sedan tar du ut den och placerar den på huvudet eller på kroppen för att kyla valfritt område. Eller varför inte på katten eller hunden. Min hankatt Felix har legat på golvet och haft en handduk på sig hela dagen för att utstå den stekande hettan. Smart va? Alldeles genialiskt om jag får säga vad jag tycker.

+    +       = SKÖN SVALKA

Testa själv och meddela gärna vad du tyckte!

Stay cool.

Nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch. Svetten bara lackade på jobbet och arbetskläderna sitter klistrade som ett plåster kring kroppen. Om det inte var för att folk skulle tycka att det var opassande skulle jag banne mig kunna gå i underkläder resten av dagen – så varmt är det här hemma. Efter att jag har duschat ska jag skära jordgubbar och vispa grädde till tryffelkladdkakan och göra allting klart tills mina gäster kommer klockan 14.00. Senare framåt kvällen ska jag och darling bege oss hem till mina föräldrar och äta födelsedagsmiddag. Det ska bli spännande att se vad hon har för gott att bjuda på. Detta ser ut att kunna bli en alldeles förträffligt trevlig födelsedag!

 Stort grattis till mig, haha.

Idag har jag varit hos min farmor och fikat. Vi båda fyller år imorgon, men hon åker till västkusten tidigt imorgon bitti så vi tog vårt firande tillsammans idag. Jag hade med mig av fikabrödet jag bakade igår och det var uppskattat. De fick mycket väl godkänt, haha! På vägen hem från farmor fick jag en mycket trevlig överraskning. Det plingade till i mobilen och det var ett sms från min kompis Theres från Köping. Hon meddelade att hon var på väg till Kolmården och att de hade tagit lunchpaus på Mc Donald´s i Katrineholm och undrade om jag befann mig någonstans i närheten. Senast vi träffades var när hon och hennes man precis hade köpt hus och fått sitt första barn. Hugo var då 8 månader gammal, nu är han 4 år. De har till och med hunnit få tillökning igen – Clara 2 år gammal. När jag fick sms:et befann jag mig 2 minuter från Donken så jag cyklade självklart dit och sa hej. Jättekul att se dem igen! Tänk vad åren springer på och vad mycket som hinner hända däremellan. Förhoppningsvis dröjer det inte 3 år tills vi ses nästa gång.

Just nu sitter jag hemma och äter glass och svalkar mig med fläkten som jag hämtade hos mina föräldrar igår kväll. Den är toppen, tycker både jag och katterna! Jag lider med Tuss och Felix just nu - de har det inte lätt i den här värmen. De ligger utslagna på golvet och flämtar och rör sig så lite som möjligt. För att inte tala om min stackars systerson som ligger hemma i 40,5 graders feber i den här hettan. Som om det inte vore nog varmt som det är. Lilla kraken, hoppas han kryar på sig snart. Då ska han få smaka på mosters goda hembakade bullar.

Får inte glömma att önska Ingela och Malin stort grattis på födelsedagen idag. Hipp hipp hurra till er! Hoppas ni får en kanonbra dag med allt som hör födelsedagar till. 

Jahopp, nu börjar rastlösheten krypa lite i mig. Ska jag kanske ta och baka tryffelkladdkakorna till imorgon så att jag har allting klart? Eller ska jag gå ut? Darling håller på och hjälper sin mor att flytta, så att jag kan lika gärna baka eftersom vi ska åka och bada tillsammans senare framåt kvällen. Så får det bli…

Ciao

Nu är jag i full gång med baket av mitt födelsedagsfika tills på torsdag. Idag har jag bakat gigantiska havrekakor med russin i, jättefina gyllene kokoskakor och enorma kanelbullar. Jag är riktigt stolt över min prestation och jag hoppas verkligen att det kommer att komma många fikasugna på torsdag, annars kommer jag att få leva på fikabröd resten av året. Det vore ju för tragiskt ;)

Här har ni mina bakverk

(klicka på bilderna för att göra dem större)

Havrekakor med russin

Kokoskakor

Kanelbullar

Inte illa va? Jag är riktigt nöjd om jag får lov att säga det själv. Imorgon ska det bakas tryffelkladdkaka - det sista som ska göras inför kalaset.

Är det någon som är intresserad av recepten på mina bakverk så är det bara att hojta till!