Måndag
Idag har jag haft en ganska avslappnad dag. Var i skolan mellan 8-12 och hade information om den produktion vi ska arbeta med i 3 veckor framöver. Vi ska göra en teateruppsättning som ska framföras inför barn som vi själva får bjuda in när produktionen börjar lida mot sitt slut. Jag ser verkligen fram emot detta. Jag hoppas på att få någon rolig roll där man kan spöka ut sig ordentligt och larva sig lite. Jag lär återkomma om detta när jag vet lite mer... just nu vet man typ ingenting. Vi har inget manus, ingen åldersgrupp eller någonting. Det ska vi förhoppningsvis råda bot på imorgon när vi ska ses och planera.
Igår kväll bakade jag och darling pizza. Det va riktigt smarrigt! Hittade ett väldigt bra recept på pizzadeg på www.recepten.se Där brukar jag ofta gå in för att söka recept på saker jag vill baka eller laga. När jag har bakat pizza förut har jag alltid tyckt att degen blivit torr och konstig, men det blev inte den här. Den blev perfekt, förrutom att den jäste som rena sprängdegen i ugnen. Hade behövt kavlat ut den tunnare, men nu vet jag det tills nästa gång. Receptet är verkligen att rekomendera:
Pizzadeg:
25 g jäst
2 ½ dl vatten
2 msk olja
½ tsk salt
ca 7 dl vetemjöl
Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till 37 grader och häll på lite av vattnet över jästen och rör tills jästen är helt upplöst i vattnet. Tillsätt resten av vattnet, olja och salt och rör om.
Tillsätt vetemjölet lite i taget - använd gärna elvisp med degkrokar och kör tills det blivit en fin deg.
Låt jäsa under bakduk ½ - 1 timme.
Tag upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Kavla ut degen till den form du vill ha och lägg på bakplåt med bakplåtspapper eller i pizzaformar. Degen räcker till 2 st plåtar ca 25x35 cm om man vill ha tunn pizza.
Lägg på valfri fyllning och grädda i 225-250 grader i mitten av ugnen 10-15 minuter.
Ikväll ska jag bara slappa framför tv:n. Måste se den nya dokumentären Familjen annorlunda som börjar ikväll, som handlar om familjer med väldigt många barn. 10 stycken närmare bestämt... Jag kan inte riktigt förstå hur man tänker när man skaffar så många barn. Hur i hela fridens dagar har man tid för alla? Än mindre ha plats för alla i bostaden och bilen? Det lär ju kosta en förmögenhet också... Hjälp säger jag bara! Det ska bli väldigt spännande att se hur de får livet att rulla. Jag som ibland kan tycka att jag har nog med mig själv och mitt liv, än mindre ha 10 ungar att bry sig om. Men men, man binder ris för egen rygg...
Ciao
