Littlepaloma

Då börjar även denna helg lida mot sitt slut. Veckan som var passerade med en ruskig fart och helgen var inget undantag. I fredags satt jag hemma i soffan och kollade på Let´s Dance med katterna och tog det lugna gatan. Gårdagen däremot blev inte alls lika lugn - galenskap och skratt non stop som vanligt i det sällskapet. Trots att kvällen började riktigt jobbigt, tog den en bra vändning och allt det negativa suddades bort på ett ögonblick.

Jag somnade inte förrän 7.30 i morse och det börjar kännas i kroppen. Det känns att man inte är 17-18 år längre och kan vara ute hela nätterna utan att få ta rejäla smällar dagen efter. Jag kände mig riktigt bakfull i förmiddags när jag började vakna till liv, fast jag inte ens drack en droppe alkohol igår. Inte behöver jag gå och träna idag heller, för mina magmuskler är helt ömma från allt skratt igår.

Nu väntar det en kvällsfika hos Alex och Hilda.
Mys!

Grymt bra text. Någon som känner igen sig?

Leker Du också med elden?

 

Igår kväll satt jag uppe länge vid datorn på grund av att jag inte kunde sova. Jag var pigg som sjutton och det irriterade mig, men jag tänkte att det inte gjorde så mycket att jag var uppe eftersom jag ändå skulle få sovmorgon. Framåt 02-tiden bestämde jag mig för att gå och lägga mig och somnade efter mycket om och men. Klockan 07.50 ringer mobilen och i andra änden hör jag en stressad kollega meddela att det var lite smått kris på jobbet. Det slår fan aldrig fel - så fort jag sover dåligt en natt ringer de och vill att jag ska jobba. De ville att jag om möjligt kunde rycka ut och ta KappAhl klockan 08.00. Tio minuters varsel, tack för den framförhållningen liksom! Men men, jag hann peta i mig en macka lite snabbt och kila ner till jobbet utan att vara allt för försenad. Efter jobbet bar det av till Apoteket för att hämta ut medicin till mormor och sedan var det återigen dags för att veckohandla åt henne. Man skulle kunna tro att man är anställd för hemtjänsten också, så mycket jag far och flänger.

Nu ska jag sätta mig och pusta ut en stund framför tv:n med en kopp kaffe med vispgrädde. Sex and the City börjar om en halvtimme och det är min höjdpunkt på eftermiddagarna. Då kurar jag ner mig i soffan med en filt, mitt kaffe, en eller annan kissekatt och myser för fulla drag. Det är livskvalité för mig!

Ha det gott allesammans.
Äntligen helg!

Idag har jag varit och fikat med Fillan - trevligt som vanligt! Efteråt blev det en vända på stan där vi kollade in bokrean och lite annat smått och gott. Under vår förra vända på stan var det Fillan som inte kunde hålla i pengarna och idag var det min tur. Det blev en träningströja, en flaska saltvattenspray, ett skärp och ett silverarmband med en berlock från Thomas Sabo Charm Club. Det sistnämnda var inte alls planerat, men när jag väl fick prova det på armen kunde jag inte gå därifrån utan det - kärlek vid första ögonkastet! Jag valde en silverberlock i form av en nyckel som jag tyckte var så himla fin och sedan har jag planer på att önska mig flera när jag fyller år, för att bygga på och göra det riktigt personligt. Då skulle jag vilja ha ett M för mitt namn, mitt stjärntecken (kräfta) och kanske den lilla söta katten med pärlan som jag såg i butiken. 3-4 stycken berlocker tycker jag skulle vara alldels lagom, annars ser det för pluttrigt ut.

Till vänster ser ni själva armandet som jag köpte, där endast den runda märkesberlocken ingår. Tillsammans med den har jag en nyckel, som tyvärr inte fanns på hemsidan.

Till höger ser ni några av de berlocker jag skulle vilja fylla på med framöver!

Jag kan verkligen inte förstå varför produkter som man fäst sig vid och inte kan klara sig utan alltid ska utgå ur sortimentet? Just nu handlar det om min älsklingsparym Laura Biagiotti Emotion som inte längre går att få tag på i Sverige. Det gör mig alldeles galet frustrerad eftersom jag älskar den parfymen och känner mig alldeles naken utan den. Jag har haft den i flera år och den är liksom jag. På Åhléns sa de att den utgått helt från Laura Biagiottis sortiment, men den tycks ändå finnas tillgänglig på nätet. Jag har under eftermiddagen suttit och googlat runt för att se om den finns att beställa någonstans. Dock verkar den bara finnas att beställa hem långväga från utlandet och jag som inte är van vid nätshopping. Jag har ingen som helst aning om det är säkert, hur man går tillväga med betalningen, fraktkostnader, leveranser etc. Hemsidan där jag hittade parfymen heter skinstep.com och tycks vara en amerikansk sida. Kan man lita på det tro? Hur går jag tillväga - är det någon som vet?

Jag gör allt för att få tag på ett exemplar av denna doft. Är det någon som har sett eller vet någonstans den finns i Sverige - var god och skriv en kråka i kommentarsfältet!

Spåkulan säger: Du har dina idéer och projekt som du funderar på. Kan det vara så att du funderar på välja en ny yrkesroll i livet? Starta eget? Men du vet inte när du ska ha ork/lust/tid att göra det, samtidigt känner du att tiden bara försvinner och att du känner dig gammal, trots att livet knappt har börjat för dig. Spåkulan anser att tiden är en siffra precis som din ålder. Vill du så kan du och det vet du själv om men du behöver en push i rätt riktning!

Spåkula kunde inte ha träffat mig bättre idag om man säger så. Kanske inte det förstnämna angående yrkesvalet, men det där om orken, lusten och att känna sig gammal. Oj, vilken fullträff! Jag vet att den här spåkulan bara är en tramsig applikation på Facebook som inte har någon som helst betydelse egentligen, men det är lite märkligt att det visade just detta resultat efter helgens livliga diskussion om åldern och att jag känner mig gammal.

Goddag alla kära läsare

Just nu sitter jag och försöker skriva en inlämningsuppgift som ska in på fredag och det går väl sådär. Jag brukar alltid vara lite seg i starten när det gäller skrivande, men nu går det trögare än vanligt. Om det går som planerat ska jag vara klar med den här abstractuppgiften idag, för att sedan kunna ta tag i allting annat jag ska göra den här veckan. Jag har skrivit en att-göra-lista som jag har hängt på hyllan ovanför datorn och det känns som om den kommer att krypa ner därifrån och kväva mig. Ungefär såhär ser det ut:

* Läsa de tre artiklarna
* Skriva abstract
* Läsa boken Ledarstilar i klassrummet
* Förbereda morgondagens seminarium
* Planera inför vfu:n
* Maila planering till vägledaren

Jaja, det är väl bara att ta tag i eländet. Det är ju tyvärr ingen som kommer att gör det åt mig, hur mycket jag än önskar det.

Såå vacker låt! Fick den som länk på MSN förut och förundrades över att jag aldrig hört den förut. Jag som lyssnat så mycket på Takida. Hur har jag kunnat missat den?

Det här har varit en förvånandsvärt skojig helg må jag säga. I fredags var det som sagt bio i Norrköping, där vi såg den alldeles klockrena filmen Farsan. Jag som hade tänkt att komma i säng tidigt på fredagskvällen råkade visst ut för en miss i planeringen, för jag kom inte hem förrän strax innan 05 på morgonen. Då kände jag mig skapligt trött och aningen stressad inför att infinna mig på jobbet klockan 09. Zombie deluxe resulterade det i...

Lördagskvällen spenderades tillsammans med Hilda, Alex, Anders, Nina och Tomas och då var det discobowling som stod på schemat. Det gick inte riktigt lika bra med bowlandet som sist, men jag tog ändå hem segern i tjejlaget och kom tvåa i totalpoängen. Det är inte helt tokigt ändå! Efter bowlingen begav vi oss ner till Mc Donald´s och sedan en sväng till Ica Nära för att inhandla groggvirke. Väl hemma hos Alex och Hilda bjöd kvällen på ett par omgångar Buzz, barnsligt goda groggar och lite kroppskontakt i form av lappleken. Brutal träningsvärk i magen av allt skratt skulle kort och gott kunna sammanfatta denna kväll. Jag hoppas på att kunna bjuda på några roliga bilder från detta framöver, så fort ägaren till kameran lägger ut dem på Facebook.

Idag har jag helt oväntat spenderat dagen åkandes tur och retur till Lidköping med en kompis och hans lastbil. Det var en annorlunda, men ack så rolig upplevelse. Jag kom hem för ungefär en timme sedan och mina ögon står nu fullkomligt i kors av trötthet. Jag minns inte senast jag var såhär trött efter en helg... Ska inte helgerna vara till för att vila upp sig, eller har jag helt fått det om bakfoten?

Godnatt

Igår var jag på bio i Norrköping och såg Josef Fares nya film Farsan. Jag hade inte hört så mycket om den, så för min del blev det lite utav en chansning. Trots det behövde jag verkligen inte bli besviken för den var hur rolig och bra som helst. Det räckte med att bara sitta på skådespelaren som spelade farsan så bröt hela biosalongen ut i skratt, och värre blev det ju längre man kom in i filmen. Vi hade ett par damer bredvis oss i salongen som knappt fick luft för att de stundtals skrek och grät av skratt. Det är verkligen härligt när man får skratta så hjärtligt!

Jag kan inte annat än rekommendera att ni går och ser denna underbart härliga film. Trots ett ganska simpelt manus har Fares återigen lyckats göra en riktigt dunderfilm som får en att vikas bubbelt av skratt!

Jag brukar vanligtvis inte vara med och tävla på folks bloggar, men den här gången vill jag verkligen delta på grund av denna åtråvärda vinst från e.l.f. Tävlingen går av stapeln hos Kashaya och genom att visa det i min blogg får jag en extra lott i dragningen av vinnaren. Wish me good luck!

Produkten från e.l.f som jag är med och tävlar om!

Idag har jag varit och hjälp min mormor med veckohandling på förmiddagen. Jag hjälpte henne även med städning och andra praktiska saker som hon inte klarar av på egen hand nu när hon inte mår så bra. Det var ganska snabbt avklarat och på vägen hem från henne tog jag en snabb vända på stan. Det var inte meningen att jag skulle köpa någonting, men ändå kom jag hem med tre nya plagg som jag är riktigt nöjd med. När jag kom fram till kassan för att betala fick jag dessutom en trevlig överraskning eftersom jag helt hade missat att de just nu hade 20 % på hela sortimentet i butiken. För detta kalaset fick jag då betala 406,50 kr istället för 508 kr - riktigt kap!

Nyss när jag öppnade balkongdörren för att vädra lite möttes jag av denna syn. Väldigt vad det måste ha snöat under natten alltså. Ganska vackert, men inte alldeles nödvändigt kan jag tycka. Fortsätter det såhär kommer vi ju ha snö enda fram tills midsommar.

Tidigare ikväll när jag satt och kollade på tv ringde min mobil. Det var Hilda som undrade om jag ville följa med ner till Duveholmshallen och köra lite bowling. Ja varför inte, tänkte jag. Några minuter senare blev jag upphämtad och vi styrde färden mot, vad jag trodde, skulle bli en stensäker förlust för min del. Vi rumlar in i bowlinghallen, letar fram de där fulsöta skorna, provar ut kloten och drar igång första serien. Jag inledde min omgång med en strike direkt och det satte nerverna i darrning på mina motståndare - framförallt hos grabbarna. Sedan fortsatte jag min serie halvdant med en och annan spärr och strike, men slutade tvåa (men en ynka poängs skillnad) mot Hilda. Girlpower så det hette duga vill jag lova! Efter det ville killarna självklart ha revansch. Under serie två gick jag ut lite skakigt, men slog sedan på stort med fyra strikes framåt slutet. Den serien vann jag stort och blev bra kaxig inför sista och avgörande omgången! Även den gick hyfsat, men jag insåg att jag inte skulle ta hem hela spelet, för grabbarna plockade in rejält med poäng på slutet. Dock gick det bättre än väntat och jag tog förstaplatsen i totalpoängen också. Var jag mallig då eller, haha? Det var nästan på vippen att jag fick gå hem.

Mina medspelare insisterade på att vi skulle ta ett gruppfoto efter en väl avslutad match. Det är det fulaste och mest töntiga kort jag någonsin sett, men det bjuder jag på. Kul som sjutton var det i alla fall! Märkligt att vi inte blev portade därifrån så som vi höll på - trasiga banor, försvunna klot och kommentarer som fick hela bowlinghallen att rodna.

Just nu håller jag på och lagar en smarrig ugnspannkaka till middag. Av någon konstig anledning blev jag så himla sugen på det och slängde snabbt ihop en fluffig smet som nu står i ugnen och sprider en härlig doft i lägenheten. Jag är egentligen inte speciellt förtjust i pannkaka, men ibland kan det vara gott. Idag är det ju dessutom torsdag och det är ju en typiskt soppa och pannkaka-dag.

Recept på ugnspannkaka hittar du här.

Idag mår jag inte bra - har huvudvärk och det gör mig alldeles yr. Enda sedan jag kom hem från skolan har jag legat på soffan och vilat och sovit om vart annat. Det är inte lika mig - jag som skulle plugga och göra lite nytta idag. Afrodansen ikväll är ju bara att glömma... Suck!

Ska det här aldrig ta slut? Heal me!

För den som har missat det, kan jag meddela att det är fettisdagen idag. Jag hade egentligen tänk att ignorera detta faktum eftersom jag "råkade" trycka i mig två stycken semlor förra veckan, men erbjudandet jag fick förut var allt för lockande. Min kompis hade stått och bakat egna semlor under eftermiddagen och när jag fick en inbjudan att titta förbi på en kvällsfika kunde jag inte låta bli. Jag var där på ett ögonblick!

Riktigt bra jobbat vännen - underbart goda semlor och trevligt sällskap!

Idag har jag varit på min nya praktikplats och presenterat mig för klassen och varit med under dagen för att bekanta mig med såväl vägledare som elever. Det kändes riktigt bra och jag ser fram emot när vi ska träffas igen efter sportlovet. Då lär väl eleverna ha mycket spring i benen efter ledigheten, men det ska nog gå bra.

Under samtalet med min vägledare berättade hon att pedagogerna på enheten nu har fått en läxa att försöka att sluta säga ordet "inte". Istället ska man försöka omformulera sig för att sluta få en negativ och tjatig klang på tillsägelser och liknande. Exempelvis: En elev kommer gående med en bandyklubba och svingar den oroväckande i korridoren. Istället för att säga manande "Inte svinga med bandyklubban i korridoren!" ska man omformulera sig och säga någonting i stil med "Tänk på hur du hanterar bandyklubban i korridoren!". Det ska få eleven att tänka till utan att uppleva det som en negativ tillsägelse. Eftersom de hade den uppgiften just nu kände jag att jag var tvungen att rannsaka mig själv och haka på den läxan. Det var inte alldeles lätt kan jag säga! Så länge jag gick runt och tänkte på det gick det an, men minsta lilla man sa någonting impulsivt trillade det dit ett "inte". Testa själva får ni se - inga "inte" från och med nu!

Nu ska jag koppla av en stund i soffan och kolla på Sex and the City på TV3, sedan blir det lite pluggande.
Ciao

Idag har jag inte gjort speciellt mycket, mer än att lyssna på musik och ordna med städning, tvätt och disk här hemma. Tråkiga, men ack så nödvända sysslor ibland. Nu ska jag försöka ta tag i lite pluggande och framåt kvällen  skulle jag vilja gå och träna. Dessvärre har jag varit lite skruttig i halsen i en vecka nu, men det är ingenting som bryter ut ordentligt. Det bara kliar och känns irriterat i halsen men gör inte ont, som riktiga halsbesvär brukar göra. Frågan är om man ska träna när man har så? Jaja, får se hur det känns senare framåt kvällen när passet närmar sig.

Ha en fortsatt bra start på veckan allesammans!

I morse när jag vaknade kände jag mig inte allt för fräsch - lätt huvudvärk och trötthet bortom alla gränser. Gårdagens inflyttningsfest hos Fillan satte sina spår och jag var inte hemma förrän efter 04 i natt. Det var en grymt rolig fest som bjöd på många skratt, bra musik från killen med gitarren i köket och en och annan mysstund, haha. Kanske inte riktigt vad jag hade räknat med faktiskt, men ack så trevligt. När jag vaknade i morse ville jag bara dra täcket över huvudet, somna om och sova bort hela dagen, men det gick inte. Jag gick upp och duschade, åt frukost och begav mig ut på en promenad i det vackra solskenet istället. Skapligt ljusskygg, knallade jag ner till mina föräldrar, drack en kopp té och snackade lite skit. Senare på eftermiddagen kom även min syster och hennes familj dit och då blev det full rulle kan jag lova. Edda kvicksilver och Walter skrikmonster höll låda i 180, så nu är man rätt vissen i öronen. Inte direkt vad moster var upplagt för i kombination med sömnbrist och bakfylla.

Jaja, nu är snart den här dagen slut och det tackar vi för. Blommorna och chokladen lyser fortfarande med sin fråvaro, men det är väl så det ska vara som singel. Life goes on anyway. Bättre lycka nästa år!

Just nu håller jag på och gör mig i ordning inför kvällens inflyttningsfest. Jag ska iväg om ungefär en timme, och har fortfarande inte bestämt mig vad jag ska ha på mig. Håret krånglar också... Sedan jag klippte mig tycker jag inte att det är lika roligt att fixa håret, för det går inte att göra lika mycket med det längre. Jag saknar de långa slingorna som man kunde locka, krusa och platta precis som man kände för det. Jaja, vilket I-landsproblem. Nu ska jag finslipa min make up och välja kläder, sedan är det dags att bege sig.

Igår kvällen ringde min pappa och meddelade att mamma fått skjutsas till akuten med ambulans tidigt den morgonen. Hon har varit lite krasslig en tid nu, men på torsdagsmorgonen blev symptomen värre. Hon har nu legat på sjukhus för obervation och diverse undersökningar och läget verkar stabilt. De har nu kunnat utesluta en infarkt och det var en väldig lättnad för oss alla. På grund av detta har man nu varit lite skakis och vi i familjen har fått hjälpas åt för att få saker och ting att fungera. Min mamma tar hand om min sjuka mormor och nu när hon själv inte har varit bra har vi andra fått rycka in och handla hem mat och hjälpa henne med olika vardagssysslor. Det är tur att man har sin familj så nära varandra och kan rycka ut med kort varsel vid behov. Det fick vi ett tydligt exempel på när lilla Walter föddes i november och mina föräldrar skulle ha hand om Edwin efter jobbet, så att syrran skulle kunna åka in till förlossningen vid behov. Dock hade inte Walter tid att vänta tills eftermiddagen, vilket resulterade i att jag fick skynda över dit och ta hand om den blivande storebrodern, medan syrran och Nicke fick trycka gasen i botten till BB. Tänk vilken tur att man har en familj som kan ställa upp i vått och torrt!

Ikväll blir det lugna gatan. Jag har väldigt ont i huvudet och känner mig allmänt slut, så det blir vila för hela slanten. Jag måste ladda batterierna inför morgondagens jobb på förmiddagen och sedan vankas det inflyttningsfest på kvällen. Det ska bli jätteroligt eftersom det är en fest som man har gått och längtat efter bra länge nu. Hoppas dock innerligt att den här huvudvärken har släppt tills dess och att jag inte blir sämre, för det vore verkligen illa. Yft, som Felicia skulle säga, haha. ;)

Ha en trevlig fredagskväll allesammans.
Tjingeling

Idag har jag varit och gjort stan med Felicia. Det blev en liten shoppingtur och en smaskig lunch på Sultans bestående av ost-och skinkpaj med sallad, dressing och bröd. Det var riktigt gott! Min shopping resulterade inte i speciellt mycket, men en kjol och två t-shirtar fick jag med mig hem. Mycket mer kan man ju inte förvänta sig efter en runda i Katrineholm. Jag hade gärna velat hitta någonting nytt och snyggt till festen på lördag, men det gav inga resultat.

Ikväll funderar jag på att pallra mig ner till Friskis för att köra ett danspass. Jag har inte tränat sedan i söndags och det känns slappt som sjutton. Jag har verkligen inte varit på humör på grund av allt det här skiten med tentan och det har gått ut över både skolan, träningen och kosten. Jag har inte orkat bry mig om någonting! Destruktivt, jag vet, men jag blir så när jag mår dåligt. Nu ska jag försöka slopa chokladen och OLW´s ostbollar som jag har tryckt i mig de senaste dagarna och röra på fläsket igen.

Dags för att byta om.
Ciao

Idag har jag varit i skolan för att ha seminarium och hämta ut min ångesttenta. Jag trodde att jag skulle få lite rätsida på varför jag kuggat min tenta, men det blev faktiskt bara värre när jag fick se bedömningen. Jag hade fått full pott på första och andra frågan, sedan bar det bara utför. En fråga värd 12 p och en annan värd 15 p hade hade jag tydligen sabbat totalt, enligt examinatorn, trots att jag hade skrivit flera saker som jag borde ha kunnat skrapat ihop några poäng på. Framförallt gällde det frågan angående åtgärdsprogram, där jag skrev allting om vilka som ansvarar för att de görs samt vad de ska innehålla, men det fick jag inga poäng för. Det var den mest stränga och orättvisa bedömningen jag någonsin har varit med om. Jag kan verkligen inte acceptera det och har nu krävt ett möte med examinatorn och en omrättning. Huruvida det kommer att hjälpa eller få mig att må bättre vettifan, men det kan väl sällan bli värre i alla fall?

Usch, det här tar knäcken på mig. Jag blir galen!

Igår fick jag ett mail från Helén som jag köpte mitt klösträd ifrån. Det var ett mail som gick ut till alla hennes senaste kunder, i förfrågan om man var intresserad att bli kundreferens på hennes nyskapade hemsida. Eftersom jag är så himla nöjd med mitt köp och Heléns bemötande som distributör ville jag självklart ställa upp och hjälpa till. Hon undrade även om jag hade några bilder att delge till hemsidan, vilket jag med glädje skickade över. Helén lade in bilderna idag, så nu pryder Felix och Tuss sidan med kundreferenser och gör sin matte så stolt!

Jag vet inte vad det är med mig just nu, men jag mår verkligen inte bra. Jag varken orkar eller vill göra någonting - bara ligga i soffan och skita i allting. Motivationen och glädjen till skolan, träningen, kosten och allt är som bortblåst och det gör mig galen. Jag börjar gråta för minsta lilla, irriterar mig på allt och alla och tycker att allting känns allmänt tungt. Jag vill ju inte vara särhär, för det är inte jag, men det hjälps inte. Sedan jag kom hem från skolan för drygt en timme sedan har jag suttit här vid datorn och gråtit konstant, utan att egentligen veta varför. Eller jo det vet jag, men det känns så löjligt. Allting grundar sig i den där förbannade tentan som jag kuggade brutalt på och det har verkligen naggat mitt självförtroende rejält. Jag känner mig så fruktansvärt värdelös eftersom jag fick så himla dåliga poäng i jämförelse med många andra. Jag som kände att jag gjorde riktigt bra ifrån mig och gick därifrån nöjd och förväntansfull, och så blev det såhär. Jag skäms och klandrar mig själv för att jag kunnat prestera så illa. Ingenting blir ju bättre för att jag gråter, men jag finner ingen annan väg ut när jag är såhär frustrerad.

På sistonne har det dessutom börjat väckas tankar inom mig om jag verkligen har valt rätt utbildning, om det verkligen är det här jag vill och om jag kommer att kunna leva upp till alla krav som lärare i framtiden. Sådana tankar är fan inte bra såhär långt fram i utbildningen när man sitter på en rejäl studieskuld och ett år kvar till examen. Förhoppningsvis är det bara en fas jag måste ta mig igenom för att återfå glädjen i det jag håller på med, men vem vet?

Fy fan... Jag kan inte säga annat!

Jag vet inte om det bara är jag som finner nöje i detta, men när jag är och handlar har jag en tendens att kolla vad folk lägger i sina varukorgar och när jag står i kö till kassan kollar jag vad som läggs upp på varubanden. Jag tycker att det är rätt intressant, dels för att se vad folk har för smak när det gäller mat och vilken typ av produkter de föredrar. Idag när jag var och handlade stod det en medelålders man framför min i kön och plockade upp sina varor på bandet och jag kunde inte undgå att titta vad han skulle köpa. Det var 5 lådor färdigmat, en hel hög med minipizzor, två stora flaskor läsk, ett flertal burkar energidryck, två stora påsar med vitt bröd, smörgåspålägg, lite sötsaker osv. Inte en frukt eller grönsak så långt ögat kunde nå - enbart fet mat med snabba kolhydrater som får blodsockret att åka berg- och dalbana. Jag känner mig lite som Anna Skipper i Du är vad du äter när jag står där bakom folk i kön i mataffären och i mitt stilla sinne analyserar vad de handlar för någonting.

Jag är lite nyfiken på om det bara är jag som gör så, eller om det är vanligt att man mer eller mindre skapar sig en uppfattning om folk utifrån vad de handlar för mat. Om det är vanligt, blir jag självklart lite nyfiken på vad folk tänker om mina varukorgar när jag är och handlar. Vad får de för uppfattning om mig som person?

Lovar du att vara ärlig? Ja, jag har inget att dölja.
Du heter: Maria
Smeknamn: Mia eller Misen.
Låt som när du är ledsen sörjer till? Melissa Horn - Kvar i nåt jag lämnat. Bland annat...
Beroende av: Mina nära och kära, té, kaffe, katterna. Listan skulle kunna göras lång.
Vem behöver du mest just nu: Mamma, hon har alltid svar på tal.
Vad tror folk om dig? Jag vet inte riktigt. De får väl tro vad de vill.
Stämmer det? Det beror väl på vad de tror eller tycker...
Vad får du oftast komplimanger för? Oj, det vet jag inte. Jag blir så generad när jag får komplimanger, så jag skrattar oftast bara bort det.
Vad säger du för att imponera på någon? Meh, vilka svåra frågor. Det beror väl helt på vad det gäller.
Hur imponerar man på dig? Man är sig själv, kanske får mig att skratta eller pratar om intressanta saker.
Brukar du skratta för dig själv? Ja, det händer.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: " Jag ska till mormor om några timmar."
Var bor du? I Katrineholm.
Trivs du där: Ja absolut. Jag är ingen storstadsmänniska, så den här stan funkar alldeles utmärkt för min del.
Äger du några converse: Ja, ett par fake.
Sprit, cider, vin eller öl: Vitt och rött vin.
Brukar du bli för full: Det har hänt, men oftast har jag läget under kontroll.
Vad har du för mobil operatör: Tele2 student.
Är du allergisk mot något: Inget allvarligt, men får lite reaktioner på tungan av kiwi och färsk ananas.
Har du haft sex idag: Nej.
Nästa mål i ditt liv: Att ta mig igenom det sista året på utbildningen och gå ner de sista 5 kg som återstår.
Hur svarar du i mobilen: "Hallå, det är Maria".
Vem ringde du senast? Försäkringsbolaget.
Antal timmar sömn inatt: Väldigt många, typ 9-10.
Sov du ensam: Yes, bortsett från katterna då.
Brukar du komma i tid: Ja det försöker jag göra.
När mår du bra: När jag får umgås med mina nära och kära, träna och äta rätt. Då är jag pigg och glad!
När blev du fotad senast: På festen hos Fillan.
Hur känner du dig nu: Trött, men ganska nöjd och glad.
Vanligaste färg(er) på dina kläder: Mycket svart och vitt, men försöker köpa mer färgglatt och mönstrat.
Vad tycker du om fötter: Hmm, inget speciellt. Det är väl kroppsdelar som alla andra.
Vad saknar du: Närhet och sommar.
Hade du en bra kväll igår: Jovars, jag låg hemma i soffan och tittade på film.
Favoritdryck på morgonen: Kaffe eller té.
Rakar du benen: Ja, det är ett måste.
När brukar du oftast gå och lägga dig: Beror helt på vad jag ska göra dagen därpå, men oftast kring 22-23.
Är du blyg? Nja, det kan jag inte påstå, men det beror lite på vilken situation jag ställs inför.
Sysslar du med någon idrott: Idrott vettifan, räknas Friskis?
Vill du hellre ha mail än brev: Nej, brev är mer personligt, men det finns det väl ingen som skickar längre?
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Attraktion, som kan utvecklas till kärlek, tror jag på vid första ögonkastet.
Har du spytt offentligt: Nja, inte vad jag minns.
Vad skulle du göra om du vore kille för en dag: Allting som jag inte kan göra som tjej.
Är du nöjd med ditt liv: Ja det tycker jag. Dock kommer det alltid finnas saker som man vill ändra på.
Är du bortskämd: Nej, det tycker jag inte. Jag är van att kämpa för det jag vill.
Vad gör du i morgon: Fikar med Sandra, pysslar med lite skolgrejer och tränar cirkelfys.
Vad är det värsta du vet? Falska människor och människor som bara bryr sig om pengar och materiella ting.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Jag vet inte, men det blir nog en del eftersom jag pendlar, handlar mat och kurslitteratur.
Vad behöver du just nu? Sol och värme skulle inte skada. Inte lite sällskap och närhet heller för den delen.
Vad längtar du till? Sommar och ledighet, helt klart!
Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja, jag uppskattar verkligen mina vänner. De finns alltid när man behöver dem.
Vad använder du för shampoo? VO5.
En speciell dag du minns: 2 juli 2007, när jag fyllde 20 år och firade med familj och vänner. Det var en grymt rolig kväll!
Hur gammal är du: 22, fyller 23 år i sommar.
Tycker du om någon just nu: Jag tycker om många människor på olika sätt, men är inte kär för tillfället.
Om fem månader: Är det sommar, vi har ledigt från skolan, sommarjobbar förhoppningsvis och hittar på en massa roliga saker tillsammans med familj och vänner. Längtar!
Gröna eller röda äppeln: Röda.
Vem ringer du när du är arg/ledsen: Det beror på vad det gäller.
Gillar du golf: Nej, verkar vara en rätt seg sport.
Vilken tid gick du upp idag: Klockan 9.
Har du sovit i din egna säng inatt: Jag sov i soffan faktiskt. Jag somnade till filmen och vakna kl.6 i morse.
Har du strumpor på dig nu: Nej, jag har tofflor.
Vad ska du göra ikväll: Inte så mycket, snart sovdags.
Är det okej att gråta: Ja, absolut. Jag skäms inte för att gråta offentligt.
När grät du senast: I fredags, när jag fick mitt tråkiga tentaresultat.
Laddar du ner musik och film från Internet: Nej, inte efter att den där lagen kom.
Vad skulle du göra om du vann en miljon: Jag skulle betala av studieskulderna och köpa mig en större lägenhet.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Nej, sådant bryr jag mig inte ett dugg om. Jag klär mig i det jag trivs och känner mig bekväm i.
När går du upp ur sängen en helgmorgon: Det beror lite på. Klockan 8.00 på lördagsmorgonen eftersom jag ska iväg och jobba och söndagarna varierar allt mellan 9-12.
Har du någon piercing? Bara hål i öronen, 3 st.
Vill du gifta dig: Mja, kanske.
Vill du ha barn: Ja absolut.
Solar du ofta: Ja, varje tillfälle som ges på sommaren och när jag är utomlands. Jag är en riktig soldyrkare!
Är du bra på att laga mat: Ja, det sägs så. Matlagningen är mitt största intresse.
Gillar du att dansa: Ja, det är roligt.
Är du flygrädd: Nej, det sägs ju vara säkrare än att åka bil. Jag tycker att det är rätt kul att flyga.
Är du vig: Nej usch, jag är stel som ett kylskåp.
Vad dricker du helst när du är törstig: Vatten.
Vilken är din favoritglass: GB vanlijglass med chokladkross.
Tror du på ett liv efter döden: Oj, jag vet inte riktigt. Sådant kan man fundera sig tokig på.
Tycker du om sushi: Jag har bara ätit det en gång och minns inte riktigt hur det smakade.
Vad äter du helst när du ser på film: Godis eller chips, men nu när jag ska försöka göra mig av med mina extrakilon blir det nötter eller morötter med dipp.
Bor dina föräldrar tillsammans: Yes, i villan där jag växte upp.
Har du tandläkarskräck: Nej, det är inga problem.
Är du morgon- eller kvällsmänniska: Kvällsmänniska tror jag.
Vilken ögonfärg har du: Gröna. 
Har du någon gång gråtit dig till sömns: Ja, det har hänt flera gånger av olika anledningar.
Biter du på naglarna: Nej, men jag har gjort det i många år.
Röker du: Det kan hända någon enstaka gång på fyllan, men aldrig annars.
Hur ofta tränar/motionerar du: Just nu tränar jag 3-4 gånger i veckan på Friskis och promenerar så ofta jag bara kan.
Senaste låt du hörde: Staind - Please.
Vad gör du på helgerna: Umgås med vänner, festar, jobbar, tränar eller bara tar det lugnt. Det varierar väldigt!

Igår fick jag ett enormt sug efter någonting gott. Efter jobbet hade vi planerat in en fika hos min syster och hennes familj, vilket väckte idén om att baka en kladdkaka och bjuda på till kaffet. Den smakade riktigt bra med en klick vispgrädde till, men kändes lite förbjudet med tanke på mängden socker som inte går i enlighet med min nya kost. Framåt kvällen bjöd syrran på kebabpizza och det kändes inte heller helt rätt. Jag som inte har ätit pizza på över två månader. Som om inte det vore nog blev det lite lösviktsgodis och en påse chips till filmen senare på kvällen. Jag måste ha fått hjärnsläpp totalt! Men ska man fuska, kan man väl lika gärna göra det ordentligt, eller hur? Dessvärre har min mage fått ta smällen för detta sidorspår idag. En rejäl magkatarr lär väl komma som ett brev på posten kan jag tänka mig. Hmm, var det verkligen värt det?

Idag har jag storstädat lägenheten, tvättat, bäddar rent i sängen och pysslat större delen av dagen. Det var länge sedan jag gjorde en sådan grundlig städning, vilket märktes rejält. Jag drog fram och dammsög bakom skrivbordet och där låg dammtussar stora som knytnävar. Samma sak var det bakom soffan där damm och katthår hade samlats i stora högar. Jag borde egentligen städa såhär grundligt oftare, men varken tiden eller orken räcker till. Att ständigt hålla den här standarden i lägenheten skulle innebära att grundligt storstäda var och varannan dag och det orkar man inte. Inte jag i alla fall!

Jag tyckte förut att det här var den värsta tänkbara dagen på länge, men det visade sig att den blev rätt bra ändå. På eftermiddagen tog jag och Pauliina en rejäl långpromenad och njöt av solen som gnistrade i snön. Vi pratade om allting som har hänt sedan sist vi sågs, vilket blev en hel del, och ventilerade saker och ting som behövde lättas från våra hjärtaan. Det kändes oerhört skönt eftersom jag just då kände mig som en sargad själ som bara ville stänga in mig och gråta resten av dagen. Men egentligen, vad skulle det tjänat till? Självömkan och destruktiva tankar löser verkligen inga problem och det slog mig efter en väldigt givande konversation under kvällen. Med tanke på hur en del människor lever och hur dåligt de/deras omgivning mår, kan man verkligen skatta sig lycklig för en sketen tenta som råkat gått åt helvete. Sådana problem går ju att lösa!

I morse åkte jag till skolan för att först ha möte om fältstudien med arbetsgruppen och sedan workshop i seminariegruppen. Innan mötet med arbetsgruppen loggade jag in på portalen för att kolla om tentaresultatet hade kommit och det hade det. Ett stort fett U var beskedet - 59 jävla poäng (behövdes 70 p för godkänt). Jag kunde verkligen inte hålla känslorna tillbaka, utan sprang gråtandes in på toaletten och satt där i säkert en halvtimme. När jag hade lugnat ner mig kände jag verkligen inte för att gå på workshop, rödögd och mascararandig, så jag tog första bästa tåget hem. Jag hade alltså betalat 100 kronor för att åka till skolan, se mitt resultat, grinat en halvtimme på toaletten och sedan åkt hem igen. Vilken oerhört produktiv dag det blev! Det är ju egentligen inte hela världen att kugga en tenta, det vet jag, men känslan av att behöva ha en omtenta hängandes över en framåt vårkanten känns rejält surt. Den går dessutom av stapeln i Linköping, vilket känns något omständigt.

Det här är första gången jag kuggar någonting på min utbildning hittills och därav känns fallet lite högre än om man lärt sig hantera nederlag förut. Jag försöker dock se det från den positiva sidan - att det här är sådan som hör till livets hårda skola. Sometimes you have to learn the hard way, så att säga. Det hade kunnat vara så mycket värre! Å andra sidan har jag ju klarat allting annat de första 2,5 åren och det är positivt. Hade jag istället kuggat en massa saker förut hade saker och ting säkert känns mer hopplöst. Eeh, hur jag än vrider och vänder på det hela kan jag ändå inte bortse från att detta gett självförtroendet en törn.

Kul start på helgen...

Gaaah, jag har en puls i 180 just nu. Jag ser att flera från förra kursen har fått sina tentaresultat och skriver glädjande statusar på facebook, men mitt resultat har inte rapporterats in på portalen ännu. Det är så galet nervöst och jag vet varken ut eller in. Jag vill ju så gärna ha klarat den, men vågar verkligen inte hoppas på för mycket. Att skriva om den skulle kännas så jobbigt... Snälla, snälla, snälla låt det bli ett roligt besked, annars kommer jag att gråta resten av eftermiddagen!

---

Allting går ju så förbannat bra just nu... Jag reste mig nyss lite för hastigt och fastnade med foten i sladden till datorn och drog ner den på golvet med en jäkla smäll. När jag reste upp fanskapet upptäckte jag att skärmen fått sig en rejäl kyss. Det är numera alldeles randigt och svarta sprickor över 7 cm av högra sidan av skärmen, vilket gör det lite svårt att se. Detta gör mig förstås fruktansvärt irriterad och ledsen... Det skulle bara fattas att jag får ett negativt resultat på tentan också så är den här dagen komplett. Då sätter jag mig i ett hörn och gråter...

Ge mig nåd för helvete!

Nu börjar jag lessna rejält på det här jäkla snöandet, för det ställer bara till en massa problem. Tågtrafiken har varit fullkomligt kaotisk idag och jag är glad att jag kom hem över huvud taget. Konstanta förseningar och inställda tåg har varit vardagsmat den senaste tiden och det börjar gå mig på nerverna. Det känns så kämpigt att ge sig iväg till skolan när man vet att man kommer att drabbas av förseningar både dit och hem, bara för att gå på något enstaka seminarium eller föreläsning. Att samåka med bil för att slippa alla förseningar fungerar ju inte heller när vädret är såhär eftersom man utsätts för risker genom att ge sig ut på vägarna. Usch säger jag bara, att vara pendlare såhär års är ingen höjdare!

När jag kom hem från skolan satte jag direkt igång med middagen. Jag gjorde kanongoda kycklinglår i ugnen och serverade det med en het dragonsås och sallad. Såsen är så fantastikt god, ni anar inte. Den kan jag starkt rekommendera om ni vill ha någonting smaskigt till t.ex. kycklingfilé eller en köttbit. Jag testade det receptet första gången härom veckan och skulle nu vilja äta det till allt, så god är den.

Nu ska jag vila mig lite och smälta maten innan det är dags att bege sig ner till Friskis för att köra ett pass afrikansk dans. Jag hade egentligen inte tänk att träna idag, men känner att det varit alldeles för mycket stillasittande. Det ska bli roligt att få skaka lite rumpa, haha.

Ha det gott!

Igår när jag var på stan gick jag in på Cayenne för att botanisera bland alla härliga prylar. Jag var inte ute efter någonting speciellt, utan ville bara gå rund där och titta på alla fina saker. Trots det blev det ett inköp som jag är grymt nöjd med - en påse smaksatt kaffe från Kahls. Det fanns flera olika sorter att välja på, bland annat choklad, kardemumma, vanlij och smörkola och mitt val föll på det sistnämnda. Jäklar vad gott det var! Jag gick direkt hem och bryggde mig en kopp och avnjöt det med en rejäl skvätt grädde i. Det var så att smaklökarna slog bakut av glädje!

Den här dagen har avslutats med ett pass cirkelfys och det gick verkligen jättebra. De hade bytt ut några övningar och avancerat lite, vilket kändes bra eftersom det ger kroppen en större utmaning. Till skillnad från förra veckan hade jag grymt mycket energi idag och jag kunde ta ut mig riktigt ordentligt på stationerna. Det är häftigt nu när man har kört det här passet varje vecka i drygt en månad och börjat märka hur kroppen anpassat sig. Första gången ville man bara sjunka genom golvet av utmattning, men nu går det av bara farten. Nu har man liksom fått in tekniken på de olika övningarna och kan fokusera mer på att ta i ordentligt och söka utmaning. Styrkan och uthålligheten utmanas ständigt och det gäller både fysiskt och psykiskt. Nu vägrar jag ge upp och försöker ge järnet från start till mål! Vi har blivit en grupp om fyra personer som ses varje vecka på det här passet och kör tillsammans, peppar varandra och gör detta till en riktig höjdarstart på veckan. Wow, det är bara så j*vla roligt och ger mig världens energikick!

Nu är det sovdags - kommer att slockna som ett ljus kan jag säga.
Godnatt

Idag när jag promenerade hem från mötet med min vägledare passerade jag två små barn som satt och lekte i en snöhög. Det var två pojkar som jag uppskattade vara kring 6 års ålder. De grävde i snömassorna och hade samtidigt en vild diskussion om någonting som hade med pengar att göra. Precis när jag gick förbi hörde jag den ena pojken säga till den andra "Jo förstår du, förr i tiden lade man pengarna i munnen när man skulle gå och handla, för då fanns det minsann inga plånböcker". Hjälp vad full i skratt jag blev när jag hörde detta. Barn är ju för härliga och ibland undrar man vad de får allting ifrån? Jag hade gärna velat stanna till en stund och fortsatt lyssna på deras konversation, men det hade nog uppfattats som lite udda. Istället knallade jag glatt vidare och fortsatte fundera på vad sjutton pojken kan ha fått den idén ifrån.

Idag på vägen hem från praktiken slank jag in hos frisören för att boka en klipptid. Mitt hår har blivit så fruktansvärt slitet och jag står inte ut med att se ut som ett barrträd en dag till. Jag fick en tid redan i eftermiddag och det ska bli så skönt. Min frisör kommenterade att det var ett tag sedan jag var och klippte mig, och med en närmare eftertanke minns jag faktiskt inte sist jag var där. Jag var tvungen att gå hem och plocka fram kalendern från 2009 och det var med en chock jag konstaterade att jag senast klippte mig den 23:e juli 2009 (!!). Det är drygt ett halvår sedan nu! Så det kan gå...


Jag tror att jag kommer att köra på ett säkert kort idag trots allt, med ett undantag för luggen. Om det går vill jag att hon klipper snedlugg, så att det längsta av luggen går ihop med hårslingorna på sidan. Det är svårt att förklara, men ungefär som tjejen till vänster på de övre bilderna har. Det tycker jag är snyggt och skulle ge en lagom förändring för stunden.