Littlepaloma

Jag ligger för närvarande hemma i 39 grader feber med huvudvärk, ledvärk och halsont. Återkommer när jag mår bättre igen!

Det är med lättnad jag skriver detta inlägg för att meddela att jag redan mår mycket bättre. Som jag skrev igår åkte jag ner till Life och köpte Blutsaft för att få i mig järn, för att se om det var mitt järnvärde det var fel på. Det blev även en portion blodpudding som jag åt tillsammans med en apelsin, för att järn-boosta maximalt. Det har nu gått ca. 18 timmar sedan dess och min puls har redan gått ner nämnvärt. Från en puls på 112 slag per minut härom kvällen till numera 75. Det är fortfarande inte helt återställt, då jag vanligtvis har mellan 55-60 slag/min, men ändå en avsevärd förbättring. Jag blir alldeles mörkrädd när jag tänker på hur hårt mitt hjärta har fått arbeta de senaste veckorna för att syresätta kroppen och det ger ju även svar på varför jag blivit alldeles yr och svimfärdig vid minsta lilla ansträngning. Att jag inte har förstått det här tidigare?

Framöver ska jag försöka äta mer järnrik mat (blodpudding, leverpastej, broccoli, spenat, fisk, ägg, etc.) flera gånger i veckan samt ta en shot Blutsaft för säkerhets skull för att förebygga flera fall av dessa otäcka symptom. Jag måste dessutom dra ner på mitt kaffedrickande, då det hämmar upptaget av vegetabiliskt järn.

Efter ett smärre break down förut på grund av min oroväckande hjärtklappning kontaktade jag en kompis som läser till läkare, för att ventilera mig lite. Han tyckte att mina besvär lät som ett typiskt fall av anemi (blodbrist) och rekommenderade mig att kontakta vårdscentralen för en provtagning. Han sa att det är ganska vanligt att tjejer får liknande de symptom jag beskriver (huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, extrem trötthet och minnessvårigheter) på grund av blodbrist. Självfallet ska jag ta till mig detta råd och uppsöka farbror doktorn för att undersöka om jag har några brister i kroppen. Tills dess ska jag järn-boosta mig med hjälp av Blutsaft och en rejäl portion blodpuddigt för att se om det ger någon effekt. Blodpudding har jag inte ätit de senaste 15-20 åren, så det ska ju bli en upplevelse, men vad gör man inte för hälsan?

PLUS = PIGG OCH KRY MIA?

De senaste veckorna har jag uppmärksammat att min puls har ökat nämnvärt. I vanliga fall brukar mitt hjärta slå mellan 55-60 slag per minut i viloläge, men nu slår det dryga hundra slag och det oroar mig. Det känns himla märkligt att ligga hemma i soffan i lugn och ro och titta på tv medan hjärtat slår som om jag stod på löpbandet nere på gymmet. Härom dagen när jag låg i sängen och vilade hade jag 112 slag per minut, är inte det galet så säg? Det känns inte bra alls - speciellt inte med tanke på att jag hade problem med hjärtat när jag var yngre och fick gå på regelbundna kontroller från det att jag föddes till jag fyllde 3 år. Nu tror jag i och för sig inte att det är någonting allvarligt, men man undrar ju. Min första tanke är ju om det kan orsakas av någon form av ångest eller oro. Å andra sidan, vad skulle jag ha fått det av? Jag tycker ju att jag är ganska lugn och balanserad just nu.

Min oro fick mig att ringa mamma för en stund sedan för att be henne rådfråga läkarna på jobbet om vad de tror att det kan bero på. Hon skulle återkomma till mig med besked imorgon. Om denna hjärtklappning inte minskar drastigt de närmaste dagarna måste jag uppsöka läkare, för såhär kan jag inte ha det. Jag blir jätteorolig!

Den här dagen har avslutats med ett pass cirkelfys och det gick verkligen jättebra. De hade bytt ut några övningar och avancerat lite, vilket kändes bra eftersom det ger kroppen en större utmaning. Till skillnad från förra veckan hade jag grymt mycket energi idag och jag kunde ta ut mig riktigt ordentligt på stationerna. Det är häftigt nu när man har kört det här passet varje vecka i drygt en månad och börjat märka hur kroppen anpassat sig. Första gången ville man bara sjunka genom golvet av utmattning, men nu går det av bara farten. Nu har man liksom fått in tekniken på de olika övningarna och kan fokusera mer på att ta i ordentligt och söka utmaning. Styrkan och uthålligheten utmanas ständigt och det gäller både fysiskt och psykiskt. Nu vägrar jag ge upp och försöker ge järnet från start till mål! Vi har blivit en grupp om fyra personer som ses varje vecka på det här passet och kör tillsammans, peppar varandra och gör detta till en riktig höjdarstart på veckan. Wow, det är bara så j*vla roligt och ger mig världens energikick!

Nu är det sovdags - kommer att slockna som ett ljus kan jag säga.
Godnatt

Idag när jag var och handlade på Netto hade de ett mycket förmånligt pris på Yogamattor. Jag har länge funderat på att skaffa mig en sådan, men aldrig kommit till skott. Nu när de sålde dem tillsammans med ett smart spännband med handtag för 99 kr slog jag till. Den ligger nu utrullat på mitt vardagsrumsgolv och båda katterna undersöker den grundligt. Felix gick direkt och hämtade sitt sugrör ute i köket och petade in det under mattan och började leka. Det går verkligen inte att ha någonting framme utan att han tror att det är en leksak till honom. Både Tuss och Felix tycktes gilla att kloa och riva på mattan så det är bäst att hålla den undangömd när den inte används. Nu skulle jag bara behöva en tränings-dvd för att kunna utöva Yoga hemma.

Jaha, då har det gått ytterligare en vecka sedan jag skrev ner mina mått. Det har hänt lite även denna vecka, vilket alltid är lika roligt. Eftersom jag tränar så pass mycket försöker jag att inte fokusera så mycket på vikten just nu - bara måtten. Vikten har nämligen varit oförändrad de senaste två veckorna och det beror antagligen på att jag lagt på mig lite muskler, förhoppninsgvis. Såhär ser siffrorna ut nu i alla fall:

Lår 59/60 cm (höger är alltid 1 cm större)
Rumpa 103 cm
Mage 93 cm
Midja 89 cm
Under bysten 77 cm
Bysten 94 cm

Måtten idag:
Lår 57/58 cm
Rumpa 101 cm
Mage 90 cm
Midja 88 cm
Under bysten 75 cm
Bysten 91 cm

Jag är precis hemkommen från ett pass cirkelfys och min upprymda lyckokänsla hänger fortfarande i från gårdagens pass. Det är helt galet underbart! Som jag berättade förra veckan hade de gjort om passet lite och ändrat det till det sämre. På grund av mina klagomål hade de nu ändrat om ytterligare och gjort passet om möjligt ännu värre än förra terminen. De gamla monsterjobbiga övningarna var tillbaka och ytterligare vikter hade lagts på för att öka intensiteten. Det sved i hela kroppen, svetten rann och jag ville bara kräkas, men ack så ljuvligt det var! Jag hann inte mer än utanför träningslokalen innan jag längtade tills nästa måndag - då jäklar kör vi järnet igen!

Jag tycker att det är lite svårt att äta efter såhär sen träning, så nu sitter jag här med en smoothie gjord på hallon, jordgubbar, banan, mjölk och en skvätt vispgrädde. Det kör jag ihop med en mixerstav och dricker direkt ur tillbringaren. Hade jag haft proteinpulver hemma hade det varit en bra ingrediens också. Det har jag sett Anna Skipper tillsätta i sina morgondrinkar/smoothies på Du är vad du äter och det måste ju vara bra. Det borde man kanske investera i framöver?

Nu är det dags för en dusch och lite sömn så att man orkar upp och plugga det sista i morgon. Dagen före domedagen - på ondag morgon gäller det!

Jag skulle bara vilja höja en röst för en underbart härlig person som ger mig maximal inspiration och peppning just nu. Hon heter Monique och driver företaget Lifezone. Hon bloggar även om sin viktresa, då hon har gått från en trött och hängig trebarnsmamma i storlek 50 till en pigg och snyggt vältränad pingla i storlek 36. Makalöst bra jobbat! Allt detta har hon gjort med hjälp av LCHF-kost och hon vill nu hjälpa andra människor att lyckas lika bra med att förändra livsstilen som hon själv har gjort. Hon ser det nämligen inte som bantning eller en diet som man håller ett tag, utan som en livsomställning. Jag besöker hennes hemsida (se länkarna ovan) minst en gång per dag för att söka inspiration om kost och träning och däremellan läser jag bloggen så fort den uppdateras. Hennes energi smittar verkligen av sig och man kan inte få nog!

Idag har jag börjat dagen med en rejäl frukost bestående av två koka ägg, en burk makrill i tomatsås och en kopp grönt té. Det gjorde mig proppmätt och laddad för att anta dagens utmaningar - tentaplugg och cirkelfys. Jag vet inte riktigt vad det är med mig just nu, men jag är i något form av lyckorus. Energin är på max och det känns som om jag svävar några centimeter ovanför marken hela tiden. Nej, jag har inte rökt på, jag är bara galet nöjd och glad av de positiva effekterna av kosten och träningen. Det känns nästan för bra för att vara sant!

Sitter just nu och försöker tygla mitt sug efter någonting onyttigt. Jag är sugen på någonting sött och flottigt, typ choklad, och varför inte en påse smarriga chips? Detta är såklart uteslutet med tanke på min nya kosthållning och förra helgens fuskande, så ikväll blir det fruktsallad och/eller lite grönsaksstavar med vitlöksdipp istället. Jag hoppas att detta kommer att lindra mitt sug och att jag kan ha ett någorlunda bra fredagsmys här i min ensamhet i alla fall. Katterna ska också få någonting extra gott nu när jag och Felix har vår tvåårsdag, haha.

Nu under kvällen har jag plockat fram måttbandet för att kolla om det har hänt någonting med måtten den senaste tiden. Jag har ätit en strikt LCHF-kost och tränat regelbundet, så det vore ju sjutton om det inte hade hänt någonting. Det var med ett leende på läpparna som jag såg dessa positiva resultat:

Måtten för 1 månad sedan
Lår 61 cm
Rumpa 105 cm
Mage 96 cm
Midja 91 cm
Under bysten 79 cm
Bysten 96 cm

Måtten idag
Lår 59 cm
Rumpa 103 cm
Mage 93 cm
Midja 89 cm
Under bysten 77 cm
Bysten 94 cm

Ja, då har startskottet gått för vårens schema på Friskis. Detta känns skönt eftersom julschemat har haft ett ganska begränsat utbud och gjort träningen aningen ensidig. Jag ser nu fram emot mera varierad träning med pass såsom cirkelfys och afrikansk dans. Den afrikanska dansen kommer att vara helt ny i föreningen från och mer i år och det ska bli jätteroligt. Jag var på ett sådant testpass någon gång förra hösten och tyckte att det var hur kul som helst. Det är en härlig känsla att släppa loss och träna kroppen på ett lite annorlunda sätt än vad man är van vid.

Just nu är jag precis hemkommen från årets första cirkelfys. Det är grymt skönt att ha det passet tillbaka som veckorutin eftersom det blir en bra start på veckan. Det är dessutom lite tuffare träning än de gamla vanliga passen, vilket gör att man får lite mer utmaning. Jag ska försöka köra det passet kontinuerligt nu och bygga upp mer muskler i kroppen. Det skulle jag verkligen behöva – framförallt armstyrka för den har blivit urkass. Dessvärre hade de gjort om passet väldigt mycket till den här gången. De hade bytt ut en del övningar och ersatt dem med nya som var mycket lättare än de gamla. Jag antar att de tror att vi har lagt av oss träningen under jul och nyår och nu måste mjukstarta såhär i början. Förhoppningsvis kommer detta bara att vara tillfälligt, så att de börjar grilla oss rejält framöver. Vi vill ha mer jävlar anamma helt enkelt – det är ju därför vi går dit!

 

Nu ska jag ta de sista klunkarna av min hallon- och banansmoothie, duscha och sedan krypa till kojs. I morgon ska jag fortsätta tentaplugga och förhoppningsvis hinna med en lite promenad om det är vackert väder. Det känns så surt att behöva sitta inomhus när solen skiner och det glittrar vackert i snön. Då vill man ju bara ut, ut, ut!

 

Godnatt

Sedan tre veckor tillbaka har jag ätit enligt LCHF-kosten och har trots den korta tiden märkt klara positiva hälsoeffekter. Jag har återfått min energi, sover bättre på nätterna och som pricken över i:et gått ner 4 kg, utan att anstränga mig speciellt mycket. För den som inte har koll på vad LCHF är så innebär det Low Carb, High Fat och bygger upp en kosthållning med lågt kolhydratsintag och mycket fett. I det stora hela älskar jag den nya kosthållningen och min kropp tycks ha anammat det direkt genom att göra sig av med onödiga kilon. Min mage däremot tycker inte om detta! Jag har nu återfått min magkatarr eftersom den reagerar direkt på fett, vilket kosten till stor del består av. Magen är nu rejält uppsvälld, har en obehagligt sugande smärta i mellangärdet, är hungrig men kan inte äta, rapar och är konstant illamående. Låter det trevligt? Nej, tänkte väl det.

 

Detta är oerhört frustrerande! Jag vill ju inte sluta med den nya kosthållningen eftersom den ger så oerhört goda effekter i övrigt, men självklart måste jag lyssna på min mage eftersom det är både obehagligt och farligt att gå med magkatarr. Vid långvariga problem kan det leda till magsår och det är inte att leka med. I morgon efter jobbet ska jag gå raka vägen till Apoteket för att köpa receptfri medicin (Omeprazol eller Losec) som de rekommenderade på vårdguiden. Man behöver tydligen någonting som lindar syreutsöndringen i magen för att inflammationen i magslemhinnan ska läka. Med hjälp av de tabletterna hoppas jag verkligen att det kommer att hjälpa. I annat fall får det bli ett besök hos farbror doktorn framöver, för dessa magproblem är ett ständigt återkommande problem som jag mår väldigt dåligt av.

 

I och med detta innebär det även totalt förbud av kaffe, starka kryddor och frukter/grönsaker som innehåller starka syror, t.ex. äpple och paprika. Allt det här vet jag är rena döden för min stackars mage, ändå utsätter jag den för det dagligen. Så länge jag inte äter det i kombination med pizza, chips eller alkohol brukar det inte vara någon fara, men nu opponerar sig magen rejält. Hur det blir i fortsättningen med LCHF-kosten återstår att se. Jag håller verkligen tummarna på att medicinen ska göra gott, för jag vill verkligen inte sluta när jag mår så bra i övrigt.

 

Önska mig lycka till!

Jag sitter just nu och laddar batterierna inför årets första träningspass som går av stapeln klockan 16.00. Det blir ett baspass och jag är sååå laddad! Dock har jag ätit lite för tätt inpå passet, men det ska förhoppningsvis gå ändå. Det hinner säkert lägga sig tillrätta under uppvärmningen.

Det är så härligt - jag känner mig så himla positiv till kosten och träningen just nu. Jag är mer laddad än någonsin att komma i form och jag får underbart stöd. Nu är det ett nytt år som ska innebära nya schyssta former. 2010 ska bli mitt toppformsår! Hittills visar vågen - 4 kg, av de 10 kg jag vill gå ner, och då känns det som om man är på god väg. För att lyckas ro resten i land ska jag fortsätta med min LCHF-kost, som min kropp tycks älska, och träna regelbundet. Mitt Friskiskort går ut den 22 mars och då funderar jag på att köpa gymkort på Hälsogymet och kombinera gym med löpning. Det känns som en schysst kombo på vårkanten. Hur det blir med detta återstår att se - lär antagligen bli kvar på Friskis. Det viktigaste är ju att jag fortsätter att träna regelbundet, inte vad jag tränar.

Nu är det dags att packa träningsväskan och bege sig.
Tjingeling

Jaha, då har jag precis avklarat första träningspasset på 6 veckor. Jag tog på mig mina träningskläder och ställde fram träningsväskan framför dörren redan 1,5 timme innan passet - allt för att inte kunna hitta några ursäkter att slippa. Så fort jag fick på mig mina svarta träningsbyxor med vita rivärer och mitt svarta linne så kände jag mig genast hemma på något sätt. Det är bland de få kläderna jag känner mig riktigt bekväm i och det är ju bra eftersom det gör mig mer peppad att träna. Själva passet gick ganska bra. Konditionen kändes inte lika illa som väntat, men styrkan däremot var oerhört seg. Det kändes som om jag hade en 50 kg tung ryggsäck på ryggen när vi skulle göra armhävningar och jag ville bara ge upp, men icke. Jag höll i från start till mål och nu är jag redan sååå mycket piggare. Jag försöker intala mig det i alla fall, haha.

Nu är det dags för en varm dusch och sedan ska det avnjutas en kopp té framför tv:n som visar Biggest Loser kl.19 på kanal 5. Det är ganska intressant tycker jag!

So long!

Jag sitter just nu och bläddrar i min kalender och inser att jag har varit en riktig latmask de senaste veckorna. Det är snart 6 veckor sedan jag var och tränade och det känns i både kropp och knopp. Jag som hade lyckats jobba fram ett riktigt bra flås och mådde oförskämt bra, så lät jag bara allting förfalla. Nu är kondisen likamed noll, jag känner mig rätt hängig och vikten har varit uppe på detsamma som jag började med härom månaden. Hur korkad får man bli? Allting började med rejäl mensvärk, röda veckan och en förkylning tätt inpå det och sedan rann träningen bara ut i sanden. Detsamma med det ordentliga kosthållningen... Jag blir så himla irriterad på mig själv. För att vända denna negativa trend har jag nu bokat in ett medelpass klockan 17.15 idag. Jag borde egentligen ta ett baspass eftersom jag nyligen varit förkyld, men jag får ta det lugnt! Alla pass går ju att köra efter egen förmåga.

Snart är det nyår och för de flesta innebär det en massa löften som man ändå aldrig lyckas hålla. Det kanske bara är jag som är så, vad vet jag, men jag ska i alla fall skippa att lova mig själv en massa saker för att slippa bli besviken. Jag ska istället bara försöka hålla mig själv i en bra balans vad det gäller kost och träning och göra saker som jag själv mår bra av. Då brukar allting ge sig naturligt!

Det jag skulle behöva är en stödkompis, eller vad man ska kalla det, som har ungefär samma mål som jag vad det gäller vikt, kost och träning. Det är så skönt att ha någon att utbyta tankar med och få/ge stöttning när det känns trögt. Någon som känner likadant?

Jag sitter just nu bara vid datorn och segar. Egentligen borde jag spendera tiden på läsning, men jag orkar inte. Huvudvärken skulle bara distrahera mig och då förstår jag ändå ingenting av det jag läser. Jag önskar att klockan bara kunde bli ca 19.30 så att jag kan åka iväg och träna. Det är måndag idag och det innebär ett stenhårt pass med cirkelfys klockan 19.45. Det har blivit lite av en storfavorit och känns som en underbar start på veckan. För den som inte vet vad som menas med cirkelfys så är det ett stationspass där man kombinerar varannan station styrka och varannan kondition. Detta gör man med hjälp av olika redskap såsom hantlar, stepbrädor och skivstänger. Vi arbetar 45 sekunder på varje station och vilar 15 sekunder. Totalt är det elva stationer och passet omfattar tre varv runt dessa. Det är hur jobbigt som helst och man känner sig grymt duktig efteråt!

 

Imorse fick jag en mycket glädjande överraskning. Jag gick ut i badrummet och ställde mig på vågen för att se om träningen har gjort något resultat på sistonne. Jag blev positivt överraskad när jag såg att jag lyckats ta mig under 70 kg nu. 69,9 kg visade vågen och det innebär att jag har gått ner nästan 4 kg på sex veckor. Det är jag väldigt nöjd med! Än är det fortfarande väldigt mycket kvar att jobba på, men det kommer så småning om. Jag ska fortsätta träna och äta bra och då ger det sig av sig självt.

 

Tack och adjö

Usch, jag har börjat få ont i mitt högra knä igen. Jag vet inte om det beror på att jag har tränat för mycket på sistonne och slitit fram smärtan, eller om det beror på att skorna börjar bli för gamla. Mina nuvarande skor har passerat året och då börjar det blir dags för ett par nya. Det kan ju vara lite knepigt just med inneskor eftersom de inte ser slitna ut - men skenet kan bedra. Jag antar att dämpningen är slut i mina och att jag måste införskaffa mig ett nytt par för att inte förvärra det onda i knät eller riskera andra skador.

 

De här skorna från Reebok har jag varit och provat på Intersport. De kändes väldigt sköna och jag har fått den modellen som rekommendation från flera personer som har dem. Just nu har Intersport nedsatt pris från 1200 kr till 799 kr och då borde man ju passa på. Det lutar åt en sväng dit imorgon efter jobbet. Det vore ju strålande med ett par nya skor tills passet på söndag, så att jag kan vara fit for fight igen!

Idag är det föreläsning i Norrköping som gäller. Det ska handla om aktuell forskning och dyslexi och det låter väldigt viktigt. Jag hoppas verkligen att den lever upp till de förväntningar man har, så att man inte åker i onödan. Det finns ju liksom så mycket annat man skulle behöva prioritera tiden på annars. När jag kommer hem blir det middag och sedan ska jag bege mig ner till Friskis och möta en riktig utmaning. Jag ska testa att köra cirkelfys. Ledaren till det passet bjöd in folk med välkomstfrasen "det är jätteroligt och har ni aldrig haft ont innan så kommer ni garanterat att få det nu". Det känns ju betryggande! Jag kan med andra ord räkna med brutal träningsvärk imorgon. Fortsättning följer.

Dags för en dusch och sedan bege sig ner till stationen.
Ciao

Nu mår jag riktigt prima! Jag har precis varit och tränat ett stenhårt medelpass och det känns i hela kroppen. Jag var lite seg till en början, men tjejen som ledde passet var så energisk och härlig i sin attityd så jag kom igång rejält. Energin smittade verkligen av sig! Efter passet gick jag till Konsum och köpte lite kött som vi lagade när jag kom hem. Mätt och belåten har jag nu tagit mig en varmt dusch, smort in mig med en väldoftande lotion och krupit ner i mysdressen. Bredvid mig har jag en rykande kopp grönt mangoté och den ska göra mig sällskap framför tv:n.

Det här är vad jag kallar great feeling!
Ciao