Nykomling
Jag har länge funderat på att skaffa mig en liten kattkompis till Felix. Jag har kollat annonser på Blocket varenda dag sen i somras, men inte riktigt hittat det jag sökt. I fredags hittade jag en annons på en kattflicka som omgående behövde ett hem, och fanns här i Katrineholm. Jag kontaktade ägaren och fick komma och titta på henne redan på lördagsförmiddagen. Det var mig en söt liten varelse... Hon var pytteliten med sina ynka 2,5 kg, till skillnad från Felix som väger 5,6 kg. När jag såg Tuss första gången var det kärlek vid första ögonkastet. Hon var världens kelgris och kom fram och gosade med mig direkt, så valet blev inte speciellt svårt. Vi bestämde att hon skulle få flytta hem till mig på prov redan på söndag förmiddag. Kände mig aningen nervös måste jag säga... Hur skulle Felix reagera?
På lördagskvällen hade jag fest. Vi hade bjudit in ett gäng kompisar och hade en riktigt trevlig kväll tillsammans. Blev en del gott att dricka, många glada skratt och så avslutades kvällen med ett besök på Statt. Hade som plan att ta det lite lungt eftersom de skulle komma med Tuss klockan 11, men det blev ju lite sisådär med den saken. Men men, trevligt och roligt var det i alla fall. Riktigt lyckad kväll!
Vaknade lite småseg på söndag förmiddag och gick upp för att städa bort gårdagens fest innan Tuss skulle anlända. Vid 11-tiden ringde det på dörren och så kom de med kissen. Felix anade oråd direkt märkte man, eftersom det satt en jamande varelse i buren de kom med. Hans första reaktion var rädsla, vilket inte var vad jag hade trott. Därefter varierade reaktionerna mellan ilska, avståndstagande och nedstämdhet under den fortsatta dagen och kvällen. Tuss verkade ta flytten jättebra, men det är ju inte annat att man tycker lite synd om henne som har en ilsken Felix efter sig hela tiden. Hon försöker verkligen bli vän med honom, men han gör det inte lätt för henne. Samtidigt som jag tycker synd om Felix som ständigt är arg och verkar tro att jag väljer bort honom. Men så är det verkligen inte! Jag försöker ge honom max uppmärksamhet med gos och och lek så han ska förstå att han alltid kommer vara min ögonsten, my number one.
Innan Felix flyttade till mig för snart ett år sedan så bodde han tillsammans med sin syster Memphis hos en annan tjej. När hon skulle flytta till Stockholm var hon tvungen att göra sig av med sina älskade katter och då bestämde jag mig för att ta hand om hanen. Min kompis Robin tog hand om honan. Efter ungefär ett halvår bestämde sig Robin för att skaffa sig en kompis till Memphis och de verkade ha samma problem mellan den gamla och den nya kissen... Numera är de kompisar och leker och tvättar varandra, så jag hoppas verkligen vinden vänder för Felix och Tuss också. Måste nog bara vara beredd på att det tar tid... 2-3 veckor får man nog räkna med. Det är nog mest jag som får stålsätta mig och härda ut, för katterna sköter sig ganska mycket själva. Lär återkomma med uppdateringar om hur det går... Förhoppningsvis kommer man med tiden kunna lägga ut ett kort på två små kattvänner som myser tillsammans. Mitt önsketänkande i alla fall!
Nu ska jag ta och äta lite frukost innan det är dags att bege sig till skolan. Det vankas 4 timmar pedagogiskt drama hela eftermiddagen så det blir till att koppla på en rejäl dos kreativitet.
So long!
Bye
På lördagskvällen hade jag fest. Vi hade bjudit in ett gäng kompisar och hade en riktigt trevlig kväll tillsammans. Blev en del gott att dricka, många glada skratt och så avslutades kvällen med ett besök på Statt. Hade som plan att ta det lite lungt eftersom de skulle komma med Tuss klockan 11, men det blev ju lite sisådär med den saken. Men men, trevligt och roligt var det i alla fall. Riktigt lyckad kväll!
Vaknade lite småseg på söndag förmiddag och gick upp för att städa bort gårdagens fest innan Tuss skulle anlända. Vid 11-tiden ringde det på dörren och så kom de med kissen. Felix anade oråd direkt märkte man, eftersom det satt en jamande varelse i buren de kom med. Hans första reaktion var rädsla, vilket inte var vad jag hade trott. Därefter varierade reaktionerna mellan ilska, avståndstagande och nedstämdhet under den fortsatta dagen och kvällen. Tuss verkade ta flytten jättebra, men det är ju inte annat att man tycker lite synd om henne som har en ilsken Felix efter sig hela tiden. Hon försöker verkligen bli vän med honom, men han gör det inte lätt för henne. Samtidigt som jag tycker synd om Felix som ständigt är arg och verkar tro att jag väljer bort honom. Men så är det verkligen inte! Jag försöker ge honom max uppmärksamhet med gos och och lek så han ska förstå att han alltid kommer vara min ögonsten, my number one.
Innan Felix flyttade till mig för snart ett år sedan så bodde han tillsammans med sin syster Memphis hos en annan tjej. När hon skulle flytta till Stockholm var hon tvungen att göra sig av med sina älskade katter och då bestämde jag mig för att ta hand om hanen. Min kompis Robin tog hand om honan. Efter ungefär ett halvår bestämde sig Robin för att skaffa sig en kompis till Memphis och de verkade ha samma problem mellan den gamla och den nya kissen... Numera är de kompisar och leker och tvättar varandra, så jag hoppas verkligen vinden vänder för Felix och Tuss också. Måste nog bara vara beredd på att det tar tid... 2-3 veckor får man nog räkna med. Det är nog mest jag som får stålsätta mig och härda ut, för katterna sköter sig ganska mycket själva. Lär återkomma med uppdateringar om hur det går... Förhoppningsvis kommer man med tiden kunna lägga ut ett kort på två små kattvänner som myser tillsammans. Mitt önsketänkande i alla fall!
Nu ska jag ta och äta lite frukost innan det är dags att bege sig till skolan. Det vankas 4 timmar pedagogiskt drama hela eftermiddagen så det blir till att koppla på en rejäl dos kreativitet.
So long!
Bye
Kommentarer
Trackback
