Fan, fan, fan...
Usch jag är så arg på mig själv. I lördags förra veckan var jag på stan med ett av mina barn som jag är badbarnvårdare till. Vi skulle köpa lite pyssel som vi skulle kunna sysselsätta oss med under dagen och även köpa lördagsgodis. Jag tyckte att jag numera i min livsstil kommit så pass långt att kroppen borde kunna palla att äta lite lördagsgodis utan att falla pladask för alla frestelser, så jag köpte mig lite godis. Jag plockade självklart bara ut de absoluta favoriterna i en måttlig mängd av totalt 1,5 hg. Det är ju absolut ingenting med tanke på den mängd jag vanligtvis kunnat köpa. Frid och föjd med detta tyckte jag... nemas problemas... Men fan alltså. Redan framåt kvällen kände jag att kroppen bara skrek efter mera. Dum som jag var slank jag in på Konsum på vägen hem till Darling och köpte mera godis. Den gången INTE ynka 1,5 hg. Det blev en rejäl påse... och dessutom blev jag bjuden på 2 stycken cider den kvällen. Socker, socker, socker...
Som om inte detta vore nog fick jag som sagt migrän på söndagseftermiddagen på jobbet. När jag kom hem var jag trött och orkade inte laga mat så vi beställde en kebabpizza och slaffsade i oss. Det fick jag såklart ont i magen av, men inte stoppade det mitt sug efter mera skräp inte. Redan på måndagseftermiddagen föll jag dit igen... då åt jag en stor chokladtäckt chokladmuffins och några bitar naturgodis efter det. Lika illa blev det på tisdagen då jag åt 2 stora bitar morotskaka som Johanna bjöd på i skolan och när jag kom hem åt jag mängder av OLW´s ostbollar. Onsdagen blev inte bättre den... då köpte jag godis igen. En rejäl påse och tryckte i mig nästan allt! Torsdagen inleddes med att jag åt upp resterna av godiset från onsdagen och framåt lunch åt vi kebabtallrik på Torino. Allt detta skräp har jag tryckt i mig på en vecka samtidigt som jag har varit för trött och slö för att träna. Snacka ond cirkel... Jag är så arg, ledsen och besviken på mig själv! Hur kan jag bara göra så? Det som hade gått så himla bra i ungefär 7-8 veckor hittills. Jag hade gått ner till så lite som 68,3 kg och var obeskrivligt lycklig över det och nu är jag säkert uppe närmare 70 kg igen. Som sagt, fan, fan, fan...
Nu är det skärpning! Jag skäms så oerhört över att erkänna för mig själv och för er läsare hur jag har betett mig under den senaste veckan så det blir ett wake up call deluxe. Nu är bloggen min terapi i hög grad kan jag säga!
Usch, igår kväll när Darling hade gått hem ställde jag mig och diskade. Hade ett stort berg med disk och när det bara återstod 2 vinglas kvar sprack ena så jag skar mig rejält på ringfingret på högerhanden. Jädrar vad det blödde! Otäckt att se hela handen täckas av blod och se blod som droppade ner på golvet. Fick tag i hushållspapper som jag kunde trycka mot såret och det tog en bra stund innan jag vågade ta bort det och kolla hur illa det var. Man var ju beredd på det värsta med tanke på hur mycket blod som färgat pappret. Jag är ganska känslig för blod och skador i största allmänhet och på grund av mitt låga blodtryck svartnade det för ögonen och jag blev illamående. Den reaktionen är nästan värre än själva skadan när jag råkar göra illa mig.
Ringde Darling precis efter att det hade hänt och han kom hit och pysslade om mig och såret och såg till att det blev ordentligt omlagt. Väldigt snällt av honom att ge sig ut i skitvädret för att lilla jag är klantig och skär mig! Som tur var hade jag bara skurit upp ovansidan av fingret, precis vid leden, så det var inget som skulle behövas sy.
Så det kan gå... Det här sätter lite käppar i hjulet för den bowling vi hade inplanerat för kvällen. Lite svårt för mig att spela bowling med förbandet kring fingret så jag får följa med som moraliskt stöd åt de andra. Kan vara kul det med!
So long!
Bye
Som om inte detta vore nog fick jag som sagt migrän på söndagseftermiddagen på jobbet. När jag kom hem var jag trött och orkade inte laga mat så vi beställde en kebabpizza och slaffsade i oss. Det fick jag såklart ont i magen av, men inte stoppade det mitt sug efter mera skräp inte. Redan på måndagseftermiddagen föll jag dit igen... då åt jag en stor chokladtäckt chokladmuffins och några bitar naturgodis efter det. Lika illa blev det på tisdagen då jag åt 2 stora bitar morotskaka som Johanna bjöd på i skolan och när jag kom hem åt jag mängder av OLW´s ostbollar. Onsdagen blev inte bättre den... då köpte jag godis igen. En rejäl påse och tryckte i mig nästan allt! Torsdagen inleddes med att jag åt upp resterna av godiset från onsdagen och framåt lunch åt vi kebabtallrik på Torino. Allt detta skräp har jag tryckt i mig på en vecka samtidigt som jag har varit för trött och slö för att träna. Snacka ond cirkel... Jag är så arg, ledsen och besviken på mig själv! Hur kan jag bara göra så? Det som hade gått så himla bra i ungefär 7-8 veckor hittills. Jag hade gått ner till så lite som 68,3 kg och var obeskrivligt lycklig över det och nu är jag säkert uppe närmare 70 kg igen. Som sagt, fan, fan, fan...
Nu är det skärpning! Jag skäms så oerhört över att erkänna för mig själv och för er läsare hur jag har betett mig under den senaste veckan så det blir ett wake up call deluxe. Nu är bloggen min terapi i hög grad kan jag säga!
Usch, igår kväll när Darling hade gått hem ställde jag mig och diskade. Hade ett stort berg med disk och när det bara återstod 2 vinglas kvar sprack ena så jag skar mig rejält på ringfingret på högerhanden. Jädrar vad det blödde! Otäckt att se hela handen täckas av blod och se blod som droppade ner på golvet. Fick tag i hushållspapper som jag kunde trycka mot såret och det tog en bra stund innan jag vågade ta bort det och kolla hur illa det var. Man var ju beredd på det värsta med tanke på hur mycket blod som färgat pappret. Jag är ganska känslig för blod och skador i största allmänhet och på grund av mitt låga blodtryck svartnade det för ögonen och jag blev illamående. Den reaktionen är nästan värre än själva skadan när jag råkar göra illa mig.
Ringde Darling precis efter att det hade hänt och han kom hit och pysslade om mig och såret och såg till att det blev ordentligt omlagt. Väldigt snällt av honom att ge sig ut i skitvädret för att lilla jag är klantig och skär mig! Som tur var hade jag bara skurit upp ovansidan av fingret, precis vid leden, så det var inget som skulle behövas sy.
Så det kan gå... Det här sätter lite käppar i hjulet för den bowling vi hade inplanerat för kvällen. Lite svårt för mig att spela bowling med förbandet kring fingret så jag får följa med som moraliskt stöd åt de andra. Kan vara kul det med!
So long!
Bye
Kommentarer
Trackback
