Det var då självaste fan
Jag och Emma sitter och fikar på ett mysigt café på stan i Norrköping, avnjuter en god lunch och småpratar i godan ro. Efter en stund gör en mamma entré med sin dotter, cirka 5 år gammal, och en äldre dam som jag antar var flickans mormor. De beställer sitt fika och slår sig sedan ner vid bordet snett bakom oss. So far, so good tänkte vi och pratade vidare. Rätt som det var började flickan plötsligt vråla rakt ut - ett alldeles öronbedövande sjung-skrik som fick alla cafébesökare att vända sig om och undra vad sjutton det var frågan om. Barnets mamma, som precis gått tillbaka till kassan för att köpa en Festis och en bulle, började skruva på sig lite obekvämt och såg allas menande blickar. Flickan själv tyckte visst att detta beteende var helt okej och detsamma gällde mormorn som satt bredvid henne. Jag gav kvinnan en sur blick i hopp om att hon skulle förstå att det var dags att be flickan uppföra sig, men det gjorde ingen verkan. Där brast mitt tålamod kan jag säga. Jag vänder mig om, spänner ögonen i ungen och säger högt och tydligt att det banne mig fick vara nog på hennes gapande. Både mamma och mormor tittade frågande på mig, som om de blivit arga för mitt plötsliga tillrättavisande, men vad fan ska man göra när folk inte kan lära sina egna barn/barnbarn hyfs? Sådant tål jag bara inte med!
När vi var klara med vårt fika och begav oss därifrån blängde kärringen på mig som om jag just begått ett brott. Jag fick då god lust att stanna till och ge henne några väl valda ord, men tog mig samman och passerade henne med bestämda steg. Irriterad var jag, men samtidigt ändå rätt road över situationen.
Klockrent! Modigt gjort av dig kan jag tycka, inte många som skulle våga göra så. Håller fullt o helt med dig, kan inte folk tillrättavisa sina barn så ska dom heller inte vistas bland andra människor! Guldstjärna till dig ;)
Fast du vet ju inte om det barnet kanske hade problem av något slag.
Fast jag håller med, sjukt irriterande när folk inte kan lära sina ungar hur man ska och kan bete sig.
Å andra sidan skulle jag bli fly förbannad om någon främmande skulle säga till mitt barn. Skillnad om barnet hade betett sig illa och föräldren inte hade hört/sett det, då skulle jag ha varit tacksam men annars skulle det ha blivit halshuggning på stället.
Bra gjort! Det är fan det värsta jag vet när man sitter och fikar eller äter ute i lugn och ro. Ungar som sitter och skriker och vrålar, och föräldrarna inte gör något åt det. Oförlåtligt! Ibland önskar jag att det fanns barnfria stället... Kanske är diskriminerande men ändå.
Vilken situation! Verkar vara ett barn som får som hon vill...! Bra gjort ;)
Tack föresten för rösten sötis ;)
Sv: Sötungen vara bara 3,5 månader när bilden togs, och snart är hon 1 år. Shit vad tiden går fort =)
