
Ja, så många dagar har jag på mig att banka in alla förbannade matematikbegrepp inför omtentan som går av stapeln i Norrköping den 19:e. Jag har sådan ångest inför detta att magen drar ihop sig som en knut så fort jag närmar mig alla böcker och papper. Mardrömmen är ju att jag ska kugga den igen, vilket cirkulerar som en orosmoln över mig konstant. Såhär med facit i handen skulle jag inte ha skjutit upp att skriva min omtentamen så pass länge som jag har gjort, eftersom jag nu inte alls har det fräscht i minnet. Jag har nu fått börja om från scratch och det känns mer än lovligt tungt! Att det sedan varit ett sommarlov emellan, där man helt lagt av sig all motivation och effektiva studiestragier, gör inte heller saken lättare.
Giv mig styrka!