Blödigt farväl

Jaha, då är jag hemkommen från min allra sista vfu-dag någonsin. Kanske kommer jag att studera vidare någon gång i framtiden, det vet man ju aldrig, men för den här gången är det sista i alla fall. Det kändes oerhört vemodigt att säga hejdå till alla barnen och pedagogerna och då var det svårt att hålla emot tårarna. Blödig som jag är. Det var när kollegiet kramade om mig och sa att de skulle sakna mig jättemycket eftersom jag hunnit bli en av dem, som jag inte kunde hålla tillbaka tårarna längre. Då brast det för mig totalt. Å andra sidan är detta farväl ingenting definitivt för all evighet eftersom jag säkerligen kommer att komma tillbaka och vikariera där inom en snar framtid. Det ser jag verkligen fram emot!

Nu är det helg igen och det ska firas med jobb och plugg. Kul va? Jag måste göra klart uppsatsen som ska in på måndag, skriva in vägledarkommentarerna i utvecklingsplanen och sedan skriva om reflektionsdokumentet som försvann i datakraschen härom dagen. Det ska tack och lov bara vara 2 A4, så det går snabbt. Dessutom måste jag läsa en massa till litteraturseminariet som vi ska ha på måndag. Det har jag inte haft tid med under de senaste två veckorna, med allting som har varit.

Ha en skön helg allihopa och jag hoppas att ni slipper tänka lika mycket på studier som jag måste. Det är ju faktiskt ingen höjdare eftersom helgen är till för att vila upp sig och ladda batterierna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0