Littlepaloma

Jag är precis hemkommen från jobbet. Precis när jag tog klivet in i lägenheten ringde mobilen och dolt nummer blinkade på skärmen. Jag antog att det var från vårdcentralen. Doktorn sa igår att de bara skulle ringa om mina prover visade någonting avvikande, så jag blev självklart lite nervös. Dock stressade jag upp mig i onödan. Doktorn ringde för att meddela att min produktion av sköldkörtelhormon var helt normal och att jag hade fina blodvärden. Han tyckte däremot att jag skulle sluta med mina p-piller helt och hållet i minst en månad framöver och se hur kroppen reagerar på det. Om inte det medför någon förbättring skulle vi höras av igen och fortsätta ta prover och gräva djupare i problemet. Han ville då fortsätta utredningen för att helt kunna utesluta anemi (blodbrist). 

Jag blir inte klok på detta alltså. Jag äter en allsidig kost med alla delar av kostcirkeln och tar för säkerhets skull tillskott av både vitaminer och Omega. På grund av detta borde jag inte lida brist på någonting, men ändå mår jag som jag mår. Jag får inte ihop den ekvationen. Kan det vara så att alla dessa plågsamma symptom (både fysiskt och psykiskt) kan bero på mina p-piller – de tillsynes oskyldiga små rackarna? Att ett så litet piller kan medföra så mycket skada! Det är ju helt ofattbart… Jag ska sluta med de redan imorgon så får vi se hur kroppen reagerar. Antingen kommer kroppen jubla och återgå till det normala (förhoppningsvis) eller så händer ingenting. Den som lever får se.

Usch vad det känns jobbigt just nu. Jag känner mig så frustrerad över detta virrvarr och önskar att allting bara kunde återgå till det normala. Det här påverkar hela mitt liv negativt och det känns som om det bara är en nådåtgående spiral. När ska det vända? Ska jag behöva må såhär länge till? Vad gör man åt det? Frågorna är många…