Littlepaloma

Just nu sitter jag här ensam på min kammare och funderar lite. Jag har de senaste dagarna varit lite nedstämd över att jag på sistonne bara har låtit min kropp förfalla... eller vad man ska säga. I våras/tidigt i somras var jag så noga med vad jag åt, tränade någorlunda regelbundet och verkligen trivdes med mig själv. Vad hände? Det är bara några ynka månader sedan och jag har fallit helt ur balans. Under den här perioden har jag inte brytt mig ett dugg om varken kost eller träning och det har satt sina spår. Jag har gått upp 5 kg på den korta tiden. Ja ni läste rätt - FEM kilo! Siffran på vågen visar bara några hekton ifrån den absoluta maxvikt som jag hade för några år sedan, som jag lovade mig själv att aldrig återvända till. Återigen - vad hände?

Alla mina byxor stramar i midjan och jag känner mig som en flodhäst vad jag än tar på mig. Jag vantrivs och skäms oerhört över vad jag har ställt till med och det gör mig jätteledsen. Nu har det gått så pass långt att jag i lördags var på väg att tacka nej till två saker som jag verkligen ville gå iväg på - bara för att jag mådde dåligt pga min kropp. Så vill jag verkligen inte ha det. Jag måste ta mig i kragen och kämpa mig tillbaka till mitt rätta jag. Det finns bara en väg tillbaka och det är genom att köpa träningskort - träning i kombination med min GI-inspirerade kost. Promenader och lätt jogging är ytterligare saker som måste läggas till i min vardag. Jag har alla medel som krävs och därmed finns det inga undanflykter. Nu när jag har fått spiral och slipper mina p-piller och dess hormoner kan jag inte längre skylla på de heller. Det finns alltså ingenting mer än jag jag själv som står som hinder.

Ojojoj, nu måste jag peppa mig själv. Jag kan om jag vill. Jag vill och jag kan!