Once in a while

Fyfan, jag kan inte säga annat! Idag har jag haft sådana humörsvängningar att hälften hade varit nog. Jag har varit så grinig och jävlig att jag inte ens orkat svara på tilltal, utan muttrat någon obegripligt till svar som i sin tur skapat onödig osämja i lägret. Det är tack och lov inte ofta jag är så, men när det väl slår till känns det som om hela världen är emot mig. Jag vill plötsligt ingenting… eller allting… eller hur var det nu? Ambivalent är bara förnamnet.

 

Livet är inte lätt alla gånger, det ska gudarna veta! Det är tur att jag har fina människor i min närhet som älskar mig för den jag är, trots ett och annat utspel once in a while. Jag antar att det är det som kallas kärlek.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0