Littlepaloma

Ni kanske minns att jag berättade härom dagen om min farmors plånbok som försvunnit efter en runda på stan. Detta oförklarliga försvinnande har äntligen fått en rätsida, även om det inte blev en trevlig sådan. Farmor ringde nyss och berättade att hon upptäckt att alla hennes smycken var försvunna och att flera damer i hennes hyreshus fått sina plånböcker och smycken stulna. Det har således varit någon inne i hennes/deras lägenheter och plockat på sig föremål och sedan smugit sig ut obemärkta, medan vederbörande varit hemma. Hur obehagligt är inte det på en skala? Hos farmor måste detta ha skett någon gång mellan 13.00 och 16.00. Jag åkte då hem till Andreas och blev sedan meddelad om det mystiska försvinnandet senare på eftermiddagen. Som detta har grämt mig, eftersom jag haft skuldkänslor för att jag inte varit tillräckligt observant under vår vända på stan, men nu kan jag alltså släppa det.

En av tanterna i huset hade plötsligt träffat på en främmande man i sin hall och personen i fråga frågade om hon ville ha någonting tapetserat. På så sätt finns det i alla fall några signalement på inbrottstjuven och jag hoppas verkligen att han åker fast. Jag ska följa med farmor till polisen imorgon - lär få reda på mer information då.

Jag bara uppmanar er där ut - håll era dörrar låsta, fast ni är hemma. Det finns så mycket idiotiska människor där ute som inte kan skilja på ditt och mitt. Skrämmande!

Just nu håller jag på och gör i ordning fruktsallad. Det var extrapris på så mycket olika frukter när jag var nere och handlade på Netto och blev då sugen på en fräsch fruktsallad till efterrätt. I min sallad blir det kiwi, färsk ananas, honungsmelon, äpple, nektarin och russin. Dessvärre glömde jag att köpa banan som jag vill ha i, men det får gå ändå. Någon form av citrusfrukt hade också varit att föredra, men även det glömdes bort.

I fredags åkte jag upp till Stockholm för att fira min kusin Malin som tog studenten. Tåget anlände vid 13.30 och min farbror hämtade upp mig på stationen. Därifrån bar det av med tunnelbana mot Malins skola där de skulle springa ut klockan 14.30. Det var riktigt roligt att få se deras utspring och jag fick rysningar från topp till tå när de sjöng studentsången. Minnesbilderna från min egna studenten flashade förbi och jag insåg hur fort de fyra åren har gått sedan dess.

Efter utspringet begav vi oss hem för att ordna de sista förberedelserna inför bjudningen. Det var en hel del att göra och vi hann precis i tid tills alla gäster gjorde entré. Det blev ungefär 60 gäster - både bekanta och obekanta ansikten och allting flöt på som planerat.

På lördagen när jag vaknade mådde jag inte alls bra. Jag var tungt i huvudet (ej bakis), hade ont i halsen och kroppen kändes tung som bly. Jag är fortfarande seg, men det känns någorlunda okej. Nu måste jag ju hålla mig frisk eftersom jag ska jobba måndag till fredag under kommande vecka.

När jag kom hem igår kväll möttes jag av en oerhörd stank i lägenheten. Felix hade lyckats stänga toalettdörren och inte kommit åt kattlådan så hallgolvet var täckt av stora kisspölar. Mycket trevligt att komma hem till! Trots det verkade katterna ha klarat sig bra hemma ensamma och kattvakten hade skött sina uppgifter väl. Det är tur att man har sådana toppengrannar!

Jag är alldeles varm i hjärtat efter den här dagen. Jag och älsklingen spenderade hela förmiddagen i sängen och framåt lunchtid gick vi upp, gjorde oss i ordning och åkte och handlade. När vi var på Ö&B ringde min syster och bjöd över oss på eftermiddagsfika, vilket var ett väldigt trevligt initiativ. Vi åkte dit och drack kaffe och lekte med barnen hela eftermiddagen. Edwin var lite blyg inför Andreas till en början, men det mjukades upp ganska snart när han visade sina skills i att bygga med lego. De var så söta där de satt på vardagsrumsgolvet och lekte och Edwin var jättenöjd över uppmärksamheten. Även lillkillen Walter verkade tycka om Andreas för han skrattade och var allmänt nöjd när han gullade med honom. Det var jätteroligt att se att han var så duktig med barnen, visade sådan värme och att barnen tyckte om honom.

Nu under kvällen har jag packat och ordnat med kattvakt inför morgondagens Stockholmsresa. Jag har även städat och bäddat rent i sängen så att det ser någorlunda skapligt ut när jag kommer hem på lördag kväll. Det råder lite små-ångest inför att vara borta från katterna från klockan 12 imorgon tills 20.30 på lördag kväll, men det kommer att gå bra. Katterna klarar sig eftersom de får både mat, rent vatten, ren låda och lite sällskap av min granne Anna. Det är tur att jag har sådana guldklimpar till grannar!

Just nu är jag så himla arg att tårarna bara sprutar. Det här har stundtals varit en helvetes jävla skitdag. Allting börjar med att farmor ringde mig och ville att jag ska hjälpa henne ner på stan för att uträtta några ärenden. Eftersom mamma och pappa är iväg på semester den här veckan och nästa måste jag hjälpa farmor, som mamma vanligtvis gör. Sagt och gjort, jag åker över till henne och vi beger oss ner på stan. Första anhalten var Apoteket där vi skulle hämta ut blodtrycksmedicin. Redan där började det strula, för tanten i kassan kunde minsann inte hitta det e-recept i datorn som vi skulle hämta ut. Det var inte mycket att göra åt saken så vi gick vidare. Nästan stopp var Konsum. Vi var säkert där i en timme på grund av att farmor inte kunde bestämma sig för vilken mat hon skulle köpa. Hon vankade av och an mellan hyllorna och ratade varenda förslag jag försökte komma med. Det var bara de varorna som för tillfället råkade vara slut i butiken som hon promt skulle ha. Jag knöt näven i fickan, bet mig i tungan, räknade till tio, klistrade på ett leende på läpparna och allt vad man kan tänkas göra för att lugna nerverna. Efter mycket om och men kom vi därifrån med lite varor som föll tanten i smaken och vi började röra oss hemåt. Everything almost good, so far. Väl hemma packar vi upp varorna och säger sedan hejdå för jag skulle åka hem till Andreas.

Några timmar senare ringer farmor och är upprörd över att hennes plånbok är borta. Eftersom hon har väldigt dålig syn numera åkte jag över till henne för att hjälpa till att leta. Jag är helt hundra på att den kom med hem från affären, men den fanns verkligen inte någonstans. Vi vände upp och ner på hela lägenheten och letade på alla möjliga och omöjliga ställen, men utan resultat. Av ett oförklarligt mysterium är den nu alltså spårlöst borta.

Innan jag åkte till farmor tidigare på dagen slängde jag i en maskin vittvätt för att ha det klart inför fredagen då jag ska iväg på min kusins student. Där i låg mina vita leggings som jag skulle ha till klänningen och den nya fina koftan som jag skulle ha till. Vad jag helt hade glömt bort var att jag lagt min svarta badrumsmatta i tvättmaskinen igår i väntan på att bli tvättad. Det hade jag helt glömt bort och eftersom den var svart såg jag den inte där i botten av maskinen. Som ni säkert kan räkna ut så är inte dessa plagg längre vita. De har numera intagit någon hemsk gråblå nyans och detta grämer mig till vansinne.

Som sagt - inte min dag idag! Just nu skulle jag bara vilja cykla över till älsklingen, krypa ner bredvid honom i sängen och gråta ut min ilska på hans axel. Helvetes jävla skitdag det här blev!

Stryp mig långsamt!

Jag har en riktigt segisdag idag. Jag vaknade vid 12 när älsklingen ringde mig och sedan dess har jag bara legat i soffan och kollat på repriser på TV4. Det känns lite dumt att vara inne när det är så vackert väder ute, men jag känner mig inte på topp på grund av halsont, snuva och huvudvärk. Raringen ligger fortfarande hemma och är sjuk och med tanke på att det är svårt att hålla tassarna borta från honom antar jag att jag har blivit smittad av hans elaka förkylning.

Gårdagen blev riktigt lugnt. Jag var hos Robert och gratulerade honom, men gick hem redan vid 21-tiden. Gick hem och och kollade på Ladder 49 i min ensamhet och somnade direkt därefter.

Nu är det dags för uppryckning - här kan man inte ligga hela dagen. Fy skäms på mig!

Idag har jag varit och jobbat på förmiddagen. Det var inte speciellt skitigt, varken på banken eller på KappAhl, så det var ganska snabbt avklarat. När jag kom hem fick jag pyssla om min sjukling som fortfarande låg kvar i sängen och var rejält risig. Han var alldeles kokhet - hade kunnat steka frukostäggen på honom. Stackaren.

Under eftermiddagen har jag varit och överraskat min farmor med lite jordgubbar. Det var uppskattat och trevligt. Jag kände att det var dags att åka och hälsa på henne nu, för jag har inte varit där sedan hon förlorade synen på sitt friska öga. Jag hjälpte henne med att laga en ost- och skinkpaj som hon hade lite svårt att läsa receptet till och efter det satt vi och småpratade lite. Hon erbjöd mig att stanna och äta av pajen som vi lagat, men jag hade mat hemma som jag var tvungen att äta upp. Väl hemma skrev jag till Emma och bjöd över henne på en kopp Chaïlatte. Det var så himla länge sedan vi sågs och det måste det verkligen bli bättring på framöver. Det får inte gå flera månader mellan gångerna, men tiden bara rinner ifrån en.

Nu är det dags att göra sig i ordning inför födelsedagsfesten hos Robert. Det ska bli trevligt att träffa lite folk. Väldigt synd att inte älsklingen kunde följa med, men så blir det ibland. Han får stanna hemma och kurera sig så att han blir frisk så fort som möjligt. Tycker så synd om honom när han är krasslig - vet ju hur jobbigt det är med feber.

Ha en skön lördagskväll allesammans!

Under förmiddagen har jag suttit vid datorn och druckit kaffe med grädde till ljudet av älsklingen som fortfarande låg i sängen och sov djupt. Han sov oroligt i natt på grund av sin elaka förkylning, så jag lät honom sova så länge han bara kunde. Ovanpå honom låg min honkatt Tuss och även hon snusade som en liten gris. De var bara för söta och jag blev alldeles varm i hjärtat av att titta på dem. Livet är bra härligt alltså!

Även denna dag ser ut att bli alldeles fantastisk med klarblå himmel och strålande solsken. Inte ett moln så långt ögat kan nå. Dessutom är den helt ledig, eftersom jag lämnade in utvecklingsrapporten och reflektionen igår. Om en stund ska jag sätta mig på balkongen och sola. Solen tittar om hörnet in på min balkong om ungefär 10-15 minuter. Sedan ska jag ta en joggingtur innan det är dags att duscha och göra sig i ordning för veckohandling på Willy:s med raringen. Efter det ska vi laga middag tillsammans och äta gott här hemma hos mig. Mysigt värre!

Njut av det underbara vädret allesammans och ha en riktigt bra start på helgen!

Idag tog jag mig sovmorgon till 9.30. Därefter gick jag upp och åt frukost och satte mig med utvecklingsrapporten och den avslutande självvärderingen som ska in imorgon. Det tog längre tid än vad jag hade väntat mig, men blev klar precis lagom till solen rundade mitt bostadshuset och började skina in på min balkong vid 14.30-tiden. Det är vad jag kallar schysst tajming! Nu är alltså de två sista momenten i kursen klara och redo att lämnas in och då är det praktiskt taget sommarlov. Är inte det underbart så säg?! Nu är mitt tredje universitetsår avklarat och enbart sex månaders studier återstår till den stundande examen.

Nu under eftermiddagen har jag invigt min nya bikini och solat i den underbara värmen på balkongen. Jösses vad varmt det blev efter en stund kan jag säga. Det kändes som om jag grillades som en helstekt gris. Fick en lagom passande skär färg också på tal om grisar.

Ikväll ska jag och raringen gå ut på en kvällspromenad igen och sedan mysa i soffan resten av dagen. Det ska bli mysigt! Imorgon bitti åker han iväg och ska fira sin bror som tar examen från Grythyttan. På lördag ska grabbarna fiska och festa med hemvärnet, så jag kommer att få sysselsätta mig själv. Är det någon som känner sig manad att umgås med mig är det bara att hojta till!

So long people, nu bär det av ut i solen igen. Underbara, underbara solsken!

Idag ringde min väckarklocka vid 8.30-tiden. Eftersom jag är ledig från skolan ville jag ha lite sovmorgon, men ändå komma upp skapligt för att sätta igång med alla dagens måsten. Sedan dess har jag varit i full gång med städning, tvättning och nu pluggande. Jag håller på och skriver den sista skriftliga inlämningen i denna kurs som består av en projektrapport. Den ska vara inlämnad på fredag och jag börjar nu, så det är dags att lägga i femmans växel.

Senare ikväll kommer raringen förbi. Han skulle egentligen ha tränat idag, men det blev inställd på grund av att han fortfarande är krasslig. Jag har också börjat bli snorig, rosslig och lite svullen i halsen så vi har väl utbytt baciller och smittat varandra den senaste veckan. Typiskt!

Idag är det söndag och mors dag. Min kära mor befinner sig ute i båten i skärgården tillsammans med pappa, så det blir inget speciellt firande för vår del. Jag ringde henne förut och gratulerade, så det får räcka. Hon brukar bli glad för det lilla och påpekar ständigt att det är tanken som räknas. Nu har jag tänkt på henne, alltså har jag gjort mitt. Älsklingen åkte precis iväg för att äta lunch ute hos sina föräldrar tillsammans med sina bröder. Det lät som ett mysigt firande. När han kommer hem ska vi eventuellt åka och kolla på fotbollsmatch och gå ut och gå en långpromanad. Det får avrunda en händelserik helg!

Jag är precis hemkommen från Norrköping där det idag stod examinationsseminarium på schemat. Det gick rättså bra, trots att jag blev väldigt nervös och alldeles darrig på rösten när det var min tur. Seminariet gick ut på att dra lott om begreppen och sedan ansvara för det under samtalets gång. Jag fick begreppet kompetens och det var jag rätt nöjd med - inte speciellt svårt att definiera och relatera till den pedagogiska verksamheten. Efter den muntliga prövningen fick vi tillbaka våra portfolios med kommentarer och betygssättning. Det var mestadels positiva ord på min bedömning och jag blev godkänt. Det kändes väldigt skönt - ett bekymmer mindre så att säga.

Nu ska jag fixa lunch och ordna inför kvällen. Sandra kommer över klockan 17.00 och ska dricka lite Cosmopolitan innan det är dags att bege sig till bion. Ikväll vankas det nämligen Sex and the city 2. Som jag har längtat! Jag har hört blandade kommentarer från de som såg den på smygpremiären igår, t.ex. att den saknade tydlig handling, men jag hoppas att den ändå är sevärd.

Imorgon är det dags för födelsedagsfirande. Mathias fyller halvvägs till 50 år och detta ska självklart firas ordentligt. Dock ska det bli ett lugnare firande än senaste 25-årsfesten för min del, med tanke på hur illa det gick förra gången. Det är ju tur att man lär sig av sina misstag. Förhoppningsvis.

På söndag är det fotbollsmatch igen. Dessvärre kommer raringen inte att vara med eftersom han har varit sjuk större delen av veckan och inte varit på träningarna, men titta ska vi göra. Hela Baggetorp!

Klockan var nästan 12 när min mobil ringde och raringen undrade vad jag gjorde.

- Öööhm, jag... eeeh... ska snart äta... frukost, svarar jag och verkligen anstränger mig för att inte låta nyvaken.
- Du sov, eller hur, säger han och har genomskådat min vita lögn.
- Jo, jag ligger fortfarande i sängen och du väckte mig om jag ska vara ärlig.
- Sjusovare, du vilar dig minsann i form.

Jag har minsann gett sjusovaren ett ansikte. Jag har börjat misstänka att jag har någon form av försenad tonårsperiod just nu, eftersom jag aldrig varken sov bort dagarna eller var skoltrött som tonåring. Rätt komiskt att få det som 23-åring måste jag säga. Hoppas innerligt att det är övergående.

Efter mycket om och men har jag nu hittat en bikini som jag är någorlunda nöjd med. Den är från Intersport och har samma typ av modell som den jag köpte där sommaren 2007.

Usch vad jag är seg just nu. Har ont i halsen och mensvärk, så större delen av dagen har spenderats i sängen. Orkar ingenting, så jag återkommer när jag mår lite bättre.

Dags att inta sängen igen, men först ett glas vatten och en alvedon.

Det blev en riktigt lyckad kväll igår ute hos raringens föräldrar. Det bjöds på helstekt hjortytterfilé med potatissallad och mängder av andra grilltillbehör. Det var en utsökt middag som avnjöts i trevligt sällskap bestående av raringen, hans mamma och tre bröder. Pappan var iväg på jakt över helgen, så honom får jag träffa vid ett annat tillfälle. Efter maten parkerade vi oss i vardagsrummet framför tv:n där vi kollade på Så ska det låta och smaskade på tryffelkladdkaka med grädde som jag hade bakat och tagit med som efterrätt. Mätta och belåtna begav vi oss hemåt vid 22-tiden och kvällen kunde sammanfattas som mycket lyckad.

Idag har jag jobbat på förmiddagen och när jag ändå var inne i städrutinerna passade jag på att fixa lite här hemma när jag kom hem. Så nu har jag dammsugit, tvättat golven, städat badrummet och dammat lite här och var. Det var välbehövligt kan jag säga. Jag har blivit så himla dålig på att sköna om mitt hem på sistone - låter det bara stå och förfalla. Om jag ska försöka ha det så rent och prydligt som jag skulle vilja, skulle jag få städa ihjäl mig. Det finns ju faktiskt roligare sysslor om man säger så. Jag står därför fast vis mitt motto om att det är bättre med lite skit i hörnen än ett rent helevete.

Ikväll vankas det födelsedagsgrillfest hos Linda och Robert. Det ska bli jättetrevligt! Det ska dessutom bli roligt att få presentera raringen för några av mina vänner, som han ännu inte har träffat.

Nu är det dags att ta tag i disken, fixa lunch, förbereda maten inför kvällens grillning och sedan göra sig i ordning. Mycket som ska hinnas med.

Då var det återigen fredag och denna vecka har det inneburit portfolioinlämning. Den ska vara inskickad senast klockan 13.00, men jag lämnade precis in den för att slippa tänka på det mer idag. Nu får det alltså bära eller brista - orkar inte lägga ner mer energi på den.

Ikväll ska jag och raringen åka ut till hans föräldrar och äta middag. Han har ju fått träffa mina päron två gånger, så nu är det min tur att ställas inför juryn, haha. Inte annat att det gör mig lite nervös... Jag ska göra mitt bästa för att ge ett lika gott intryck som raringen har gjort på mina föräldrar.

Nu bär det snart ut på min promenadrunda på 4,5 km och sedan måste jag ner till stan för att uträtta lite ärenden. Det känns som om detta kommer att kunna bli en alldeles förträfflig dag.

Usch vad jag är uttråkad. Jag är alldeles för pigg för att sova, men har egentligen ingenting vettigt att göra uppe heller. För att fördriva tiden sitter jag och kollar på annonser på Blocket. Efter att ha tagit mig en titt på det gamla vanliga, dvs. cyklar, lägenheter och katter blev det även en titt på hundarna. Jag försöker att undvika de annonserna eftersom det oftast får mitt hundälskande hjärta att dunka lite för häftigt. Så blev det självklart även den här gången när jag klickade förbi denna lilla goding.

Annonsen till denna lilla raring hittar du här.

Vill haaa!!

Nu minsann anser jag mig ha satt den sista kråkan på min portfolio. Hela dagen har jag suttit och letat stavfel, korrigerat knasiga formuleringar och kompletterat min text med saker ur läroplanen. Jag förstår inte riktigt hur jag kunde glömma bort att ha med den från början när jag skrev, men jag antar att jag var allt för insnöad i all litteratur då. Nu börjar jag känna mig någorlunda nöjd med min text, men den ständiga inlämningsångesten gör sig ändå påmind. Trots det försöker jag hålla huvudet kallt och inse att det i värsta fall bara kan handla om en komplettering. Vad gör det liksom?!

Nu när portfolion äntligen är klar för inlämning kan jag återgå till livet igen. Ljuvliga frihet. Då kan jag slippa försumma träningen om kvällarna på grund av skrivandet och viktigaste av allt, att äntligen få träffa Andreas igen. Han har verkligen fungerat som en bra morot för motivationen. Härlig peppning raring, det gjorde du bra!

Nu ska jag göra mig i ordning och åka ner till Netto för att handla lite. Det ekar, ekar, ekar i mitt kylskåp och det är bland det värsta jag vet. Jag måste få hem frukt och lite olika frukostalternativ, för det är ett måste.