Varm om baken
Jag kom nyss in i sovrummet och påträffade denna galet söta syn. Felix hade krupit
ner i Andreas jeans som låg på sängen och mysfaktorn tycktes vara på topp!
Just in case, ifall husse skulle frysa om baken eller vad an denna idé?
♥ ♥ ♥
Dags att klappa igen sjukstugan
Nu har jag varit hemma från jobbet två dagar och febern är på tillbakagång. Medicinen har vidgat luftrören och löst upp slemmet, så jag är på bättringsvägen. Det är för väl eftersom rastlösheten börjat krypa inom mig och saknaden efter jobb och träning gör sig påmind. Som det känns nu är jag redo att jobba imorgon och det faller sig lägligt att mjukstarta med en kort dag, kl. 7-14.
Dessa två dagars vila har dock varit välbehövlig efter måndagens febertopp på 39,4 grader. Det var länge sedan jag var så sjuk och jag hoppas innerligt att det kommer att dröja lika många år tills nästa gång. Dessvärre är min arbetsplats en riktig farozon bland alla barnbaciller, vilket kommer att bli en prövning för mitt immunförsvar framöver. Förhoppningsvis byggs det upp och blir starkt som stål.
Årsdagen närmar sig
♥ 2010-05-05 ♥
Man glömmer fort
Efter besöket på vårdcentralen tidigare idag fick jag hostmedicin på recept. Det tackar vi alla för - slipper sambon, katterna och jag återigen gå en sömnlös natt tillmötes. Det ska bli skönt eftersom de senaste nätterna har varit hemska på grund av all hosta.
Dags att försöka slumra en stund. Jag måste verkligen vila och bli frisk nu eftersom jag har mitt allra första utvecklingssamtal på onsdag eftermiddag. Då passar det sig inte att ligga hemma och må såhär.
Vill ha
Ursöta!! ♥
Humörets toppar och dalar
Hjälp vad humöret kan svänga fort! Jag kom hem för ungefär en timme sedan och var tokladdad för att byta om och ta en vända till gymet med grabbarna. Innan det skulle jag bara sätta mig en stund vid datorn, logga in på radiotjänst via e-legitimationen och avanmäla min tv-avgift. Det skulle ju bara ta en minuter eller två tänkte jag, men icke. Det krånglade till tusen och trots åtskilliga försök vet jag fortfarande inte om jag gjort rätt. Det slutade med ett smärre nervsammanbrott och ett äckligt dåligt humör på köpet, så nu vill jag ingenting... Lägga mig ner och skrika på golvet som en obstinat treåring känns närmast till hands, men jag sansar mig. Grannarna kan ju undra.
Tv-avgiften måste vara roten till all ondska, så är det bara!
Överraskning på gång
Myskvällen kommer att bestå av bakad potatis med tonfiskröra och sallad till varmrätt och en mustig chokladmousse till efterrätt. Som tv-tilltugg senare ikväll plockar jag fram brickan med ost, kex och exotisk frukt. Själv tycker jag att det låter mycket lovande och jag hoppas att han kommer att uppskatta det. Vad tror ni?
♥ Till världens bästa sambo ♥
Galet gottesugen
Till min önskelista
Idag bjöd Linda på superfina och smaskiga kladdkakemuffins på jobbet som tack för fem veckors praktik hos oss. Jag blev imponerad över hur fint hon hade fått till sina bakverk och hemligheten sades vara muffinsplåtar. Det kommer garanterat att stå på min önskelista framöver, var så säker. Med dem kommer jag också att kunna få till riktigt ståtliga skapelser. Med en klick grädde ovanpå och en jordgubbe på toppen kan det bli en riktig fröjd för såväl öga som gom.
"Det där slänger vi ihop på en timme"
Igår tog jag mig an projektet att packa ihop och tömma de sista sakerna ur min etta. Detta har hängt över mig ett bra tag nu, men orken har inte funnits att komma till skott. Jag gjorde helt enkelt som strutsen - körde huvudet i sanden och låtsades som om problemet inte fanns. Det fungerade föga. Mitt psyke klarar inte av att ha betungande saker hängandes över mig, vilket resulterade i obehaglig stress i och med examen, jobbstart och flytt i samma veva. Kanske inte så konstigt att min kropp sa ifrån, om man tänker efter. Det är bland annat därför som bloggen har legat nere en längre tid eftersom jag valde att prioritera bort allt extra som gjorde anspråk på min tid och energi.Sagt och gjort. Igår efter jobbet åkte jag bort till lägenheten och började packa. Jag stod där länge och begrundade alla prylar och kände hur ångesten kröp inombords. Dessvärre var det inte förrän jag hade hållit på en stund som jag verkligen insåg hur jäkla mycket prylar jag har och hur lång tid det skulle ta mig att rensa och packa ner 3,5 år av mitt liv. Det går ju liksom inte bara att röja ner sakerna hur som helst utan att rensa, organisera och minnas tillbaka. Inte jag i alla fall. För mig är det en process som måste få ta tid.
I detta avseende, gällande tidsuppskattning, är jag och min sambo väldigt olika. Det där slänger vi ihop på en timme, som han uttryckte det kvällen innan, när jag beklagade mig över det som komma skulle. Det var innan han också insåg hur mycket prylar det verkligen gömde sig bakom alla skåp och dörrar. För övrigt går jag numera under namnet saksamlaren.
Sex timmar senare var lägenheten klar och mitt liv begav sig i lådor mot söderns höjder. Ett nytt kapitel i livet och nya möjligheter. Stay tuned!
Veckans vårtecken
Solsken, snödroppar och ljusare tider i all sin ära, men jag har den här veckan fått riktiga vårkänslor utav barnen i skolan. Igår började de dra fram sopborstar på skolgården för att borsta bort allt grus och ut kom bollar, hopprep och andra vår/sommarleksaker. Det såg så härligt ut när de lekte i solskenet och jag fick känslan av att det faktiskt är vår på ingång, trots allt. Det kan vi verkligen behöva efter ett halvår av mörker och kyla.Inte ett ont ord om vinter, men nu blickar vi framåt och välkomnar våren med stora famnen.
Bävar inför morgondagen
- Jobb 7.30-14.00
- Kurs 14.00-16.30
- Arbetsplatsträff 18.00-20.00
- Fritidsmöte 20.00-21.00
Bävar.
Äntligen fått tummen ur
Efter mycket om och men masade jag mig upp till OnOff igår och köpte en router. Det har tagit mig ungefär tre år att komma till skott, men sent ska ju fan vakna. Nu var behovet starkare eftersom både jag och sambon vill ha tillgång till nätet samtidigt. Det känns riktigt skönt att ha min bärbara dator igång igen och jag hoppas att min skrivarlust återvänder i och med det.
Förmånen att sluta tidigt
Idag hade jag öppning på jobbet, vilket infaller varje torsdag ojämna veckor. Detta innebär uppstigning lite innan kl. 05, för att infinna sig och ta emot de första barnen kl. 06.00. Att ha öppning brukar oftast medföra en något orolig nattssömn för min del eftersom jag är livrädd att försova mig. Sömnen sker på helspänn med korta uppvaknanden var och varannan timme i tron om att jag är sen. Mardrömsscenariot är ju att försova sig och ha föräldrar och barn ståendes utanför jobbet och skolan gapar tomt. Visst, ett misstag händer alla, men det vore pinsamt och jobbigt till tusen. Fördelen med att ha öppningar på jobbet är att man slutar redan vid 13.15, vilket jag ser som en enorm förmån. Det ger mig chansen att hinna med alla hemmasysslor under eftermiddagen eller att göra någonting roligt som annars inte hinns med på vardagarna. Idag har jag till exempel hunnit dammsuga, diska, bädda sängen, vika tvätt och förbereda middagen. Då kan jag ta ledigt resten av kvällen med gott samvete, right?
Congrats
Grattis mig själv på namnsdagen. Och alla andra vid namn Maria förstås!
Vi önskar oss alla en riktigt bra dag.
Sportlovsveckan avklarad
Nu har sportlovsveckan passerat och jag måste erkänna att saknaden efter barnen och de dagliga rutinerna är stark. Det ska bli roligt när allting återgår till den vanliga vardagen på måndag och allting blir som det ska vara. För min del hade jag inte möjlighet att ta ut någon ledighet under lovet eftersom jag bara har 11 dagars semester tillgodo, men det gick bra ändå. De dagarna sparar jag och njuter av i sommar istället! Under veckan har vi roat oss med att baka bullar, haft massage, åkt skridskor och grillat korv, så det har absolut inte gått någon nöd på mig.För övrigt är allting bra! Dagarna rullar på och livet leker som sambo. Just nu är min andre hälft på gymet och tränar och jag ska snart börja förbereda för kvällen. Vi ska få efterlängtade gäster, vilket jag har sett fram emot länge. Det ska bjudas på middag bestående av kryddig räkgryta med ris till varmrätt och tryffelkladdkaka med grädde till efterrätt. Jag hoppas att det blir uppskattat!
Long time no see
Vad har då hänt sedan sist? Jo, vi har varit på IKEA och inhandlat möbler och småplock till vårt gemensamma boende. Jag är så nöjd med hur fint det har blivit och hemmakänslan har verkligen kickat in ordentligt. När jag får tid ska jag ta lite kort och lägga upp här på bloggen, så att ni får se hur mysigt vi har det! För övrigt är det bara jobb som gäller. Så fort som möjligt ska jag försöka komma igång med träningen också, nu när jag bor ett stenkast ifrån gymet. No excuses!
Jag ska försöka få till lite mer regelbundna uppdateringar framöver, det lovar jag. Vi måste skaffa oss en router och se till att vi kan ha både stationära datorn och min bärbara uppkopplade samtidigt. Jag misstänker att min skrivarlust ligger lagrad på min laptop nämligen.
I´ll be back soon.
Kram på er så länge!
Efterlängtade lördag
Åh, den här helgen har varit väldigt efterlängtad. Inte av någon speciell anledning, utan för att jag har varit trött och sett fram emot lite ledigt. Nästan varenda dag när jag kommer hem från jobbet, lagar jag mat, äter och somnar sedan på soffan efter att älsklingen åkt till träningen. Han har med andra ord fått sig en väldigt social sambo. Eller inte.
Idag är Andreas på fotbollscup i Gnesta hela dagen och jag är hemma och tar det lugnt. Jag laddar batterierna inför en trevlig tjejkväll hemma hos Ida, med start klockan sex. Förhoppningsvis hinner älsklingen hem innan jag beger mig iväg, så vi hinner ses däremellan. Det är ju trots allt vår månadsdag idag - nummer nio i ordningen!
Vi närmar oss året med stormsteg.
Jag älskar dig!
Vill ha
Lev för att älska, älska för att leva.
Veckorna bara rinner iväg
Tänk, på måndag har jag redan varit igång och jobbat i en månad. Dagar och veckor passerar i skrämmande hastighet och jag kan inte riktigt sätta fingret på om det är positivt eller negativt. Om livet fortsätter i den här farten sitter man snart på hemmet, gammal och grå. Det får mig verkligen att inse hur viktigt det är att ta tillvara på var dag som går och uppskatta livet, även för det lilla.Just nu är jag ensam hemma medan sambon är iväg på innebandymatch. Det enda som hörs är snarkningar från en sovande Tuss och ett dovt sus från hårddisken. Jag passar på att njuta av tystnaden och lugnet eftersom mina arbetsdagar är till bredden fyllda av liv och rörelse. Ljudnivån kan vara riktigt påfrestande ibland och då är det skönt att ha det tyst omkring sig på kvällen.
Nu har tröttheten krypit sig på ordentligt och det är dags att göra sig sovklar. Imorgon är det onsdag, vilket innebär jobb mellan 7.30-16.
